22 sep 2010 11:39

Pensionsnyheterna kommenterar: Varför nöja sig med en tredjedel?

Att Credit Suisse nu enligt uppgift gått med på en förlikning betyder att banken erkänner att man gjort fel.

En bank skulle aldrig hosta upp 80 miljoner kr för att man kanske hade fel eller om man trott att man skulle klara en process.

Av handlingarna som lämnats in till Attunda tingsrätt framgår ganska klart att Credit Suisse haft ett svagt case. De har ju redan intygat att:

• Pengarna i Credit Suisse tillhör Aspis Liv (fast de ligger på bolaget Hestiuns konto).

• Pengarna ska betalas tillbaka, vilket man meddelat likvidatorerna.

• Jan Paju är den ende som haft teckningsrätt för pengarna så kallad ”sole signature holder” och att det därmed inte borde finnas någon annan som kunnat göra det han ska ha gjort.

• Banken var medveten om att tillgångarna inte fick pantförskrivas

• Att det var fråga om försäkringsavsättningar som tillhör försäkringstagarna och att det inte är tillåtet enligt lag, både i Sverige och Schweiz, att överföra dem till någon annan part

Det här måste sägas vara en ganska stark hand för ett pokerspel och den har Vinges advokater haft hela tiden. Att man nu nöjer sig med att ta en tredjedel av potten istället för att köra hela vägen innebär att man endera inte litat på att det skulle gå att få rätt mot banken i en process, att man bedömt att det skulle bli för dyrt eller ta för mycket tid att processa mot banken i Schweiz, eller att det finns andra omständigheter som ännu inte kommit fram.

Det kan också vara så att det här blev ett bekvämt sätt att få slut på historien för likvidatorerna. Nu är de försäkrade i Aspis omhändertagna, en process i Schweiz hade kunnat dra ut på tiden och skapat osäkerhet för de sjuka. Man slipper också en process i tingsrätten i Sverige, som redan nu har visat sig ta mycket tid och energi med kommunikation och översättningar av handlingar till grekiska.

Och om man skulle ha fått ut hela beloppet ifrån Credit Suisse så är frågan om hur mycket likvidatorerna brytt sig om den saken. Lejonparten av överskotten skulle ju i så fall gått till de grekiska ägarna av Aspis Liv, alltså Aspis Capital (som äger 85,5 procent av bolaget), Aspis Pronia (9,5 procent) och privatpersonen Theodoros Anagnostopoulos (5 procent).

Men frågan är ändå vem det egentligen är som kan skratta hela vägen till banken och som får 180 friska miljoner, om de fortfarande finns någonstans i Credit Suisse. Och får vi någonsin reda på vilken relation bolaget Hestiun Ltd haft med Credit Suisse som gjort att de kunnat få tillgång till Aspis Livs tillgångar i strid med lag, avtal och de skrivna instruktioner som man fått av Aspis VD Jan Paju.