3 dec 2010 11:53

AP-fonderna börjar återhämta sig efter finanskrisen

I en skrivelse redovisar regeringen AP-fondernas verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009.

Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt.

Riksdagen tog upp skrivelsen i går och menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar.

Finansutskottet skriver i sitt betänkande över regeringens skrivelse att buffertfonderna, Första - Fjärde AP-fonden samt Sjätte AP-fonden, tillsammans redovisar ett resultat på nästan 136 miljarder kr för 2009, en avkastning efter kostnader på drygt 19 procent. Trots att det var det bästa resultatet sedan pensionsreformen genomfördes är buffertfondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet fortfarande negativt. Utskottet anser dock att fondernas långsiktiga resultat måste bedömas med försiktighet då de senaste tio åren har varit en relativt unik period på kapitalmarknaderna med två börsfall och stora svängningar i tillgångsvärdena.

Sedan pensionsreformen genomfördes för 10 år sedan har buffertfonderna haft en årlig genomsnittsavkastning på 3,2 procent, med inflationen borträknad 1,6 procent. Det är mindre än inkomstindex stigit under perioden. Eftersom inkomstindex är grunden för den årliga uppräkningen av pensionssystemets tillgångar och skulder så har fonderna alltså halkat efter pensionssystemet som helhet.