NYHETSARKIVET
10 okt 2011 13:59
Gigantisk pengakarusell när avtalsparterna gör affärer
Fack och arbetsgivare får bra betalt för att informera sina medlemmar om sina kollektivavtalsförsäkringar, till exempel ITP, TGL, AGS och AGB. Men informationsinsatserna betalas inte med medlemsavgifter. Istället har man skapat system för att låta de olika partskontrollerade försäkringsbolagen AMF, AFA och Alecta stå för kalaset genom att ha en dold informationsavgift, som tas ut på premier eller lönesummor. Bara under 2010 betalade de partsägda försäkringsbolagen ut 280 miljoner kr till avtalsparterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv i form av informationsmedel, samtidigt som de utvalda och upphandlade privata bolagen klagar över att de inte får någon möjlighet att erbjuda information eller rådgivning.
Pensionsnyheterna har kartlagt pengakarusellen mellan försäkringsbolag och avtalsparterna och hittat hundratals okända miljoner som åker mellan försäkringsbolag, valcentraler och avtalsparter.
Några dagar före midsommar 1978 samlades 14 män i dåvarande SAF:s lokaler på Blasieholmen i Stockholm. De 14 representerade gräddan av avtalsparterna på den tiden, och kom från LO, PTK och dåvarande SAF.
SAF ställde upp med bland andra Curt Nicolin, Olof Ljunggren och Lars Gunnar Albåge.
LO hade skickat ordföranden Gunnar Nilsson och avtalssekreteraren Harry Fjällström medan PTK mönstrat Sten-Olof Heldt och Ingvar Seregard, för att nämna några.
Det beslut som herrarna då enades om, kom att bli grunden till en intressant pengarullning från partsbolagen AMF, AFA och SPP till fack och arbetsgivare. En pengarullning som fortsatt ända sedan dess.
Vid mötet bestämdes nämligen att avtalsparterna skulle få disponera en andel av premiesumman för de kollektivavtalade försäkringarna för att informera arbetstagare och arbetsgivare om de framförhandlade lösningarna.
Pengarna skulle enligt protokollet användas för informationsverksamhet (inklusive utbildningsverksamhet) och det bestämdes att facken skulle få som mest 0,8 procent av premiesumman för trygghetsförsäkringarna och arbetsgivarna skulle ha rätt att ta 0,31 procent, om detta kan ske utan premiehöjning.
Grunden för det system som de 14 då skapade lever kvar än idag, även om beräkningsgrunderna ändrats. Nu handlar det dessutom om betydligt mer pengar, en funktion av att lönesummorna, som numera är beräkningsgrund, ökat kraftigt under de drygt 30 år som systemet varit igång.
Under 2010 handlar det om information som kostat uppemot 280 miljoner kr.
- Är det så mycket nu? Det var som fan, säger Sten-Olof Heldt, som var en av PTK:s representanter vid mötet, idag 75 år och pensoinerad sedan länge.
Tydliga årsredovisningar
Pensionsnyheterna har gått igenom de föredömligt tydliga årsredovisningarna i försäkringsbolagen Alecta, AMF, AFA Sjuk, AFA Liv och AFA Trygghet. Genomgången visar till exempel att PTK i allt väsentligt lever på ersättningarna från partsbolagen, främst Alecta.
Av PTK:s totala intäkter på 73 miljoner kr under 2010 har drygt 61 miljoner kr specificerats som Anslag försäkringsinformation. Medlemsavgifterna som förbunden skickar till PTK uppgår till knappt 12 miljoner kr för 2010. Av PTK:s totala finansiering kommer alltså bara en sjättedel från organisationerna som står bakom, resten kommer från partsbolagen.
Alecta betalade förra året ut 92 miljoner kr till Svenskt Näringsliv och PTK tillsammans, men hur dessa fördelas mellan de två organisationerna har inte specificerats.
Pengarna från Alecta kommer ur den så kallade Garantifonden som vid utgången av 2010 innehöll knappt 1,8 miljarder kr. Fonden förvaltas av
Alecta och medlen ska användas till kollektivavtalsgarantier, alltså att säkerställa att anställda får sina premier inbetalda, även om det företag de arbetar på går i konkurs. Totalt kostade de garantierna 28 miljoner kr under 2010. Vid sidan av garantiuppgiften ska avkastningen på fonden, som ligger i Alecta, bekosta informationsinsatser, vilka alltså uppgick till 92 miljoner kr.
- Lösningen med garantifonden var ett sätt finansiera informationsmedlen i en avgiftsbestämd värld där vi inte har någon avgift från arbetsgivarna för att sköta finansieringen. I den förmånsbestämda världen är det arbetsgivarna som finansierar informationen genom en något högre premie, förklarar Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Hans Gidhagen.
Avkastningen på Garantifonden uppgick totalt till 171 miljoner kr, vilket borgar för att det kan bli pengar till information även under 2011.
PTK får även betalt av AFA-bolagen, om än i blygsammare skala. AFA Sjuk och AFA Trygghet bidrog med en miljon kr vardera till PTK under förra året.
Direkt synliga effekter av PTK:s försäkringsinformation är rådgivningsverktyget, som ger anställda råd inför valet av pensionsleverantör inom ITP, och PTK:s handbok om försäkringar. Man har även en hel del information som går direkt ut till medlemmarna när det gäller pensioner och försäkringar i anställningen.
10 000 deltagare
PTK:s motpart, Svenskt Näringsliv, får också betalt för att göra informationsinsatser om de kollektivavtalade försäkringar man är med och förhandlar fram.
I Svenskt Näringslivs dotterbolag Försäkringsinformation AB, FINFO, flöt det under fjolåret in drygt 43 miljoner kr. I årsredovisningen står: bolagets verksamhet finansieras i huvudsak ur de kollektivavtalade försäkringslösningar som parterna Svenskt Näringsliv och LO/PTK träffat överenskommelse om.
Under 2010 har bolaget haft ca 10 000 deltagare på kurser och konferenser och handboken Försäkringar på arbetsmarknaden har nu tryckts i 80 000 exemplar.
- Alla ersättningar som kommer från försäkringsbolagen för försäkringsinformation går till Finfo, så den summan som redovisas där är i praktiken allt vad Svenskt Näringsliv får i ersättning för försäkringsinformation, säger Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Hans Gidhagen till Pensionsnyheterna.
Det betyder att Svenskt Näringsliv bara får 43 miljoner kr av de totala 280 miljonerna som ligger på bordet.
AFA:s bidrag till parterna uppgick totalt till 78,1 miljoner kr under 2010 och Svenskt Näringsliv fick drygt 15 av dessa. LO kunde hämta drygt 60 miljoner från de tre AFA bolagen AFA Trygghet, AFA Sjuk och AFA Liv medan PTK, som nämnts, fick 2 miljoner kr.
AMF redovisar, precis som Alecta, partspengarna i klump varför det inte går att utläsa exakt hur mycket respektive organisation fick. AMF betalade dock ut 109 miljoner kr till sina ägare, LO och Svenskt Näringsliv, under 2010 för försäkringsinformation.
Enligt AMF:s stabschef Tomas Flodén är man från bolagets sida noga med att följa upp hur bidragsmottagarna använder de pengar man betalar ut.
- Vi gör löpande kontroller över hur parterna använder de pengar de får för att säkerställa att de går till informationsändamål. Det sker löpande under året för att säkerställa att de används på rätt sätt.
PN: Hur gör ni det?
- Vi frågar organisationerna om de kan styrka vilka kostnader de har haft och om vi inte är nöjda med svaren, så frågar vi dem igen.
Han tillägger att frågan är känslig för organisationerna eftersom de är beroende av ersättningarna och att de därför är noga med att se till att de används på ett korrekt sätt.
Men 280 miljoner kr om året är ett stort belopp som kan jämföras med Pensionsmyndighetens totala kostnad för informationsverksamhet, annonsering, kundtjänst, servicekontor, hemsida och myndighetens andel i minpension.se.
Den informationen kostade förra året drygt 277 miljoner kr inklusive alla de orangea kuvert som 6,3 miljoner svenskar får i brevlådan.
Man kan också relatera de 280 miljonerna till ICA, som varje år satsar omkring 300-350 miljoner kr på reklam och information i Sverige. Multinationella Procter & Gamble gör av med omkring 150 miljoner kr för att informera svenskarna om tandkräm, rakhyvlar, tvättmedel och annat under varumärken som till exempel Ariel, Gillette, Yes, Pampers. Libresse och Wella.
Den banala frågan man kan ställa sig är om privatanställda är lika välinformerade om AGS, AGB, ITP eller Avtalspension SAF-LO som de är om det orangea kuvertet, premiepensionen, Libresse eller Gillette.
Valcentralerna
Värt att ha i minnet är också att parternas valcentraler Fora och Collectum och försäkringsbolagen sköter den personliga kontakten med medlemmarna i de förbund som ingår i de stora pensionsavtalen. Det är till exempel Collectum respektive Fora som skickar ut valpaket och i Collectums fall, röda kuvert till de försäkrade. Det är alltså inte något som täcks av de 280 miljonerna.
Även valcentralerna får en hacka av partsbolagen för att hjälpa till med till exempel avtalsteckningen och faktureringen i valcentralerna. Det här är något som ligger snubblande nära provisioner, som annars går till försäkringsförmedlare. Även här handlar det om betydande belopp. I Foras fall kom det omkring 210 miljoner kr från de tre AFA-bolagen och ytterligare 26 från AMF under fjolåret.
I Collectums fall handlar det om 266 miljoner kr som man fick i ersättning för att man förmedlade de kollektivavtalade försäkringarna under fjolåret.
Bidrag från Fora
Under 2010 fick för övrigt Fora ett bidrag ex gratia från AMF:s partsmedel. De pengarna, 25 miljoner kr, var tänkta att hålla nere kundernas kostnader för Foras administration. Utan dessa hade man annars kunnat bli tvungen att höja den procentuella premieavgiften, som i dagsläget ligger på 1,5 procent. AMF hämtade pengarna från parternas fond i bolaget som kallas SPM, vilket utläses Särskilda Pensionsmedel. Det är en påse pengar som innehåller 2,8 miljarder kr och är en motsvarighet till den Garantifond som Alecta har på tjänstemannasidan.
Det är tur att Fora agerar på en monopolmarknad med lagstiftarens goda minne. Det kan annars förefalla svårt att rymma ett bidrag för att hålla nere kostnaderna i en verksamhet som agerar i konkurrens och som upphandlats av sina ägare.
Slutsumman 800 miljoner kr
Om vi summerar pengarullningen mellan parterna, partsbolagen och valcentralerna visar det sig att hela omslutningen uppgick till uppemot 800 miljoner kr under 2010. Vi har då räknat in 280 miljoner kr i informationsmedel, 237 miljoner som Fora får in i provision och till det lagt de 266 miljoner som Collectum fick, främst från de stora kollektivavtalsbolagen för att de skötte bolagens administration.
Från dessa pengar går sedan mindre bidrag åt andra hållet, till exempel betalar organisationerna medlemsavgifter till Svenskt Näringsliv, det ligger hyreskostnader som fördelas mellan AFA och AMF för gemensamt ägda kontor men det är småpengar i sammanhanget. Bilden är entydig. Partsbolagen satsar mycket på information
Pensionsnyheterna har kartlagt pengakarusellen mellan försäkringsbolag och avtalsparterna och hittat hundratals okända miljoner som åker mellan försäkringsbolag, valcentraler och avtalsparter.
Några dagar före midsommar 1978 samlades 14 män i dåvarande SAF:s lokaler på Blasieholmen i Stockholm. De 14 representerade gräddan av avtalsparterna på den tiden, och kom från LO, PTK och dåvarande SAF.
SAF ställde upp med bland andra Curt Nicolin, Olof Ljunggren och Lars Gunnar Albåge.
LO hade skickat ordföranden Gunnar Nilsson och avtalssekreteraren Harry Fjällström medan PTK mönstrat Sten-Olof Heldt och Ingvar Seregard, för att nämna några.
Det beslut som herrarna då enades om, kom att bli grunden till en intressant pengarullning från partsbolagen AMF, AFA och SPP till fack och arbetsgivare. En pengarullning som fortsatt ända sedan dess.
Vid mötet bestämdes nämligen att avtalsparterna skulle få disponera en andel av premiesumman för de kollektivavtalade försäkringarna för att informera arbetstagare och arbetsgivare om de framförhandlade lösningarna.
Pengarna skulle enligt protokollet användas för informationsverksamhet (inklusive utbildningsverksamhet) och det bestämdes att facken skulle få som mest 0,8 procent av premiesumman för trygghetsförsäkringarna och arbetsgivarna skulle ha rätt att ta 0,31 procent, om detta kan ske utan premiehöjning.
Grunden för det system som de 14 då skapade lever kvar än idag, även om beräkningsgrunderna ändrats. Nu handlar det dessutom om betydligt mer pengar, en funktion av att lönesummorna, som numera är beräkningsgrund, ökat kraftigt under de drygt 30 år som systemet varit igång.
Under 2010 handlar det om information som kostat uppemot 280 miljoner kr.
- Är det så mycket nu? Det var som fan, säger Sten-Olof Heldt, som var en av PTK:s representanter vid mötet, idag 75 år och pensoinerad sedan länge.
Tydliga årsredovisningar
Pensionsnyheterna har gått igenom de föredömligt tydliga årsredovisningarna i försäkringsbolagen Alecta, AMF, AFA Sjuk, AFA Liv och AFA Trygghet. Genomgången visar till exempel att PTK i allt väsentligt lever på ersättningarna från partsbolagen, främst Alecta.
Av PTK:s totala intäkter på 73 miljoner kr under 2010 har drygt 61 miljoner kr specificerats som Anslag försäkringsinformation. Medlemsavgifterna som förbunden skickar till PTK uppgår till knappt 12 miljoner kr för 2010. Av PTK:s totala finansiering kommer alltså bara en sjättedel från organisationerna som står bakom, resten kommer från partsbolagen.
Alecta betalade förra året ut 92 miljoner kr till Svenskt Näringsliv och PTK tillsammans, men hur dessa fördelas mellan de två organisationerna har inte specificerats.
Pengarna från Alecta kommer ur den så kallade Garantifonden som vid utgången av 2010 innehöll knappt 1,8 miljarder kr. Fonden förvaltas av
Alecta och medlen ska användas till kollektivavtalsgarantier, alltså att säkerställa att anställda får sina premier inbetalda, även om det företag de arbetar på går i konkurs. Totalt kostade de garantierna 28 miljoner kr under 2010. Vid sidan av garantiuppgiften ska avkastningen på fonden, som ligger i Alecta, bekosta informationsinsatser, vilka alltså uppgick till 92 miljoner kr.
- Lösningen med garantifonden var ett sätt finansiera informationsmedlen i en avgiftsbestämd värld där vi inte har någon avgift från arbetsgivarna för att sköta finansieringen. I den förmånsbestämda världen är det arbetsgivarna som finansierar informationen genom en något högre premie, förklarar Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Hans Gidhagen.
Avkastningen på Garantifonden uppgick totalt till 171 miljoner kr, vilket borgar för att det kan bli pengar till information även under 2011.
PTK får även betalt av AFA-bolagen, om än i blygsammare skala. AFA Sjuk och AFA Trygghet bidrog med en miljon kr vardera till PTK under förra året.
Direkt synliga effekter av PTK:s försäkringsinformation är rådgivningsverktyget, som ger anställda råd inför valet av pensionsleverantör inom ITP, och PTK:s handbok om försäkringar. Man har även en hel del information som går direkt ut till medlemmarna när det gäller pensioner och försäkringar i anställningen.
10 000 deltagare
PTK:s motpart, Svenskt Näringsliv, får också betalt för att göra informationsinsatser om de kollektivavtalade försäkringar man är med och förhandlar fram.
I Svenskt Näringslivs dotterbolag Försäkringsinformation AB, FINFO, flöt det under fjolåret in drygt 43 miljoner kr. I årsredovisningen står: bolagets verksamhet finansieras i huvudsak ur de kollektivavtalade försäkringslösningar som parterna Svenskt Näringsliv och LO/PTK träffat överenskommelse om.
Under 2010 har bolaget haft ca 10 000 deltagare på kurser och konferenser och handboken Försäkringar på arbetsmarknaden har nu tryckts i 80 000 exemplar.
- Alla ersättningar som kommer från försäkringsbolagen för försäkringsinformation går till Finfo, så den summan som redovisas där är i praktiken allt vad Svenskt Näringsliv får i ersättning för försäkringsinformation, säger Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Hans Gidhagen till Pensionsnyheterna.
Det betyder att Svenskt Näringsliv bara får 43 miljoner kr av de totala 280 miljonerna som ligger på bordet.
AFA:s bidrag till parterna uppgick totalt till 78,1 miljoner kr under 2010 och Svenskt Näringsliv fick drygt 15 av dessa. LO kunde hämta drygt 60 miljoner från de tre AFA bolagen AFA Trygghet, AFA Sjuk och AFA Liv medan PTK, som nämnts, fick 2 miljoner kr.
AMF redovisar, precis som Alecta, partspengarna i klump varför det inte går att utläsa exakt hur mycket respektive organisation fick. AMF betalade dock ut 109 miljoner kr till sina ägare, LO och Svenskt Näringsliv, under 2010 för försäkringsinformation.
Enligt AMF:s stabschef Tomas Flodén är man från bolagets sida noga med att följa upp hur bidragsmottagarna använder de pengar man betalar ut.
- Vi gör löpande kontroller över hur parterna använder de pengar de får för att säkerställa att de går till informationsändamål. Det sker löpande under året för att säkerställa att de används på rätt sätt.
PN: Hur gör ni det?
- Vi frågar organisationerna om de kan styrka vilka kostnader de har haft och om vi inte är nöjda med svaren, så frågar vi dem igen.
Han tillägger att frågan är känslig för organisationerna eftersom de är beroende av ersättningarna och att de därför är noga med att se till att de används på ett korrekt sätt.
Men 280 miljoner kr om året är ett stort belopp som kan jämföras med Pensionsmyndighetens totala kostnad för informationsverksamhet, annonsering, kundtjänst, servicekontor, hemsida och myndighetens andel i minpension.se.
Den informationen kostade förra året drygt 277 miljoner kr inklusive alla de orangea kuvert som 6,3 miljoner svenskar får i brevlådan.
Man kan också relatera de 280 miljonerna till ICA, som varje år satsar omkring 300-350 miljoner kr på reklam och information i Sverige. Multinationella Procter & Gamble gör av med omkring 150 miljoner kr för att informera svenskarna om tandkräm, rakhyvlar, tvättmedel och annat under varumärken som till exempel Ariel, Gillette, Yes, Pampers. Libresse och Wella.
Den banala frågan man kan ställa sig är om privatanställda är lika välinformerade om AGS, AGB, ITP eller Avtalspension SAF-LO som de är om det orangea kuvertet, premiepensionen, Libresse eller Gillette.
Valcentralerna
Värt att ha i minnet är också att parternas valcentraler Fora och Collectum och försäkringsbolagen sköter den personliga kontakten med medlemmarna i de förbund som ingår i de stora pensionsavtalen. Det är till exempel Collectum respektive Fora som skickar ut valpaket och i Collectums fall, röda kuvert till de försäkrade. Det är alltså inte något som täcks av de 280 miljonerna.
Även valcentralerna får en hacka av partsbolagen för att hjälpa till med till exempel avtalsteckningen och faktureringen i valcentralerna. Det här är något som ligger snubblande nära provisioner, som annars går till försäkringsförmedlare. Även här handlar det om betydande belopp. I Foras fall kom det omkring 210 miljoner kr från de tre AFA-bolagen och ytterligare 26 från AMF under fjolåret.
I Collectums fall handlar det om 266 miljoner kr som man fick i ersättning för att man förmedlade de kollektivavtalade försäkringarna under fjolåret.
Bidrag från Fora
Under 2010 fick för övrigt Fora ett bidrag ex gratia från AMF:s partsmedel. De pengarna, 25 miljoner kr, var tänkta att hålla nere kundernas kostnader för Foras administration. Utan dessa hade man annars kunnat bli tvungen att höja den procentuella premieavgiften, som i dagsläget ligger på 1,5 procent. AMF hämtade pengarna från parternas fond i bolaget som kallas SPM, vilket utläses Särskilda Pensionsmedel. Det är en påse pengar som innehåller 2,8 miljarder kr och är en motsvarighet till den Garantifond som Alecta har på tjänstemannasidan.
Det är tur att Fora agerar på en monopolmarknad med lagstiftarens goda minne. Det kan annars förefalla svårt att rymma ett bidrag för att hålla nere kostnaderna i en verksamhet som agerar i konkurrens och som upphandlats av sina ägare.
Slutsumman 800 miljoner kr
Om vi summerar pengarullningen mellan parterna, partsbolagen och valcentralerna visar det sig att hela omslutningen uppgick till uppemot 800 miljoner kr under 2010. Vi har då räknat in 280 miljoner kr i informationsmedel, 237 miljoner som Fora får in i provision och till det lagt de 266 miljoner som Collectum fick, främst från de stora kollektivavtalsbolagen för att de skötte bolagens administration.
Från dessa pengar går sedan mindre bidrag åt andra hållet, till exempel betalar organisationerna medlemsavgifter till Svenskt Näringsliv, det ligger hyreskostnader som fördelas mellan AFA och AMF för gemensamt ägda kontor men det är småpengar i sammanhanget. Bilden är entydig. Partsbolagen satsar mycket på information
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907