3 okt 2007 14:49

Umeå kommun blir först i Sverige med pensionsstiftelse

Igår fattade Umeå kommunstyrelses arbetsutskott beslut om att bilda en pensionsstiftelse som ska trygga delar av den pensionsskuld som idag ligger utanför kommunens balansräkning i den så kallade ansvarsförbindelsen. Hittills har stiftelselösningen använts av kommunala bolag och inom kommunförbundet men Umeå blir den första kommunen någonsin att bilda pensionsstiftelse.

- Vi kommer inte att fullfondera och lösa in hela ansvarsförbindelsen på 2 miljarder kr utan kommer att se till att jämna ut den puckel som uppstår i mitten av 2020-talet så att både de som är aktiva nu och de som är aktiva då och åren därefter, kommer att få vara med och dela på ansvaret för pensionerna, säger Göran Tjällman, finanschef i Umeå kommun till Pensionsnyheterna.

Umeå gjorde en inlösen i försäkring av ett par årgångar av anställda under 2005 men enligt ekonomidirektör Olof Burström har man inga planer i dagsläget på att lösa in ytterligare i försäkring.

- Den avkastning vi fått i KPA har inte motsvarat förväntningarna och genom att ha pengarna i en egen stiftelse får vi bättre kontroll och insyn över förvaltningen, säger han.

Den modell som Umeå tänker sig för stiftelseavsättningarna påminner om en buffertfond, ungefär som AP-fonderna fungerar i det allmänna pensionssystemet. I perioder med låga utbetalningar sätter man av till stiftelsen och bygger upp kapital. När man får större pensionsutbetalningar har man då möjlighet att hämta pengar från stiftelsen.

- Vi har sagt att vi varje år ska ha pensionsutbetalningar som ligger omkring 95 miljoner kr. För vissa år är det bara 60 miljoner kr och då kommer de överskjutande 35 att sättas av till stiftelsen. När vi får utbetalningar som överstiger 95 miljoner kr så får det överskjutande kapitalet hämtas ur stiftelsen, säger Göran Tjällman.

I och med att man sätter upp stiftelsen så drabbas kommunen av löneskatt vid avsättningen och måste dessutom betala avkastningsskatt, något man slipper om skulden förvaltas i balansräkningen eller i ansvarsförbindelsen.

- Den särskilda löneskatten är inget problem. Det är en ren likviditetsfråga. När det gäller avkastningsskatten så kan vi tjäna in den genom att exempelvis hålla lite högre risk i placeringarna, samtidigt som vi ser till att hålla nere kostnaderna för förvaltningen, säger Göran Tjällman.

Planerna är att stiftelsen ska vara klar för att ta emot de första avsättningarna redan vid årsskiftet. Hur mycket det totalt handlar om är svårt att säga i dagsläget utifrån ändrade parametrar men Olof Burström gissar att det totalt sett kommer att kosta under 200 miljoner kr för att kapa topparna i den ”puckel” som de stora 40-talistgenerationernas pensionsutbetalningar kommer att innebära.

När det gäller förvaltningen av stiftelsens medel finns det inga beslut men Olof Burström lutar åt att man ska lägga ut den på externa förvaltare.

- Det har vi gjort i den stiftelse som vi har för de kommunägda företagen. Det ger oss möjlighet att byta förvaltare som inte motsvarar förväntningarna med ett tillräckligt bra resultat, säger han.