25 nov 2011 11:39

SKL: Kommunernas pensionsskulder är inget problem

Kommunerna är inte så omedvetna om sina pensionsskulder som det ofta verkar i debatten. Den slutsatsen drar Sveriges kommuner och landsting, SKL, i rapporten ”Kommuners och landstings pensionsskuld”. Sammantaget visar undersökningen att kommunerna är medvetna om problemet men att inte särskilt mycket gjorts för att möta det.

I rapporten redovisas en enkät man genomfört med ekonomicheferna i landets kommuner och landsting. Enligt SKL finns det en stor medvetenhet bland de svarande om de kommunala pensionsskulderna både bland politiker och tjänstemän.

”Den samlade uppfattningen bland ekonomicheferna som svarat på enkäten är att pensionsskulden är belastande men hanterbar inom den kommunala ekonomin. En del kommuner upplever emellertid skulden betydligt mer betungande, särskilt i kommuner med befolkningsminskning vilka har en hög skuld beräknat per invånare. Landstingens ekonomichefer har en något mer bekymrad syn och flera menar att pensionsskulden är ett stort och växande bekymmer i landstingens ekonomi. Landstingen och kommunerna är dock helt överens om att de har betydligt större utmaningar att hantera än pensionsskulden”, skriver man i rapporten.

Omkring två tredjedelar av dem som svarat på enkäten förbereder sig på ökade pensionskostnader genom att ta höjd för dem i resultatet eller via finansiella mål. Omkring 60 kommuner har gjort regelbundna placeringar som är öronmärkta för framtida pensionsutbetalningar. Nästan lika många har gjort oregelbundna avsättningar.

De tillgångar som är avsatta för att möta pensionsskulden är dock små i jämförelse med den kommande kostnaden. Den sammanlagda portföljen värderas till cirka 14 miljarder kr, att jämföra med den totala skulden på cirka 200 miljarder kr.

Ett sextiotal kommuner har försäkrat bort delar av pensionsskulden. Vanligast är att de försäkrat bort nyintjänandet. Men många kommuner har även förtidsinlöst delar av ansvarsförbindelsen. Också det rör sig oftast om förhållandevis små, enligt rapporten.

Inget landsting har valt en försäkringslösning, enligt rapporten. Däremot har flertalet landsting finansiella portföljer, men de är små i förhållande till landstingens totala skuld.

Pensionsportföljen motsvarar ungefär avsättningens storlek i de flesta landsting. Sammantaget uppger landstingen att de har en öronmärkt portfölj på cirka 13 miljarder kronor.

Två landsting har valt att återlåna hela pensionsskulden med tanke på att de har stora lånebehov för investeringar.

Landstingens totala pensionsskuld uppgår till cirka 180 miljarder kr år 2010.

Så sent som i somras presenterade Skandia en rapport "Betala nu - bädda för morgondagens välfärd" med en liknande enkät gjord i landets kommuner.

I den framkom att endast var tredje ekonomichef i kommunerna ansåg att kommunens tjänstemän hade hög eller mycket hög kunskap om pensionsskulden. När det gällde politikerna var det bara 14 procent, som ansågs ha motsvarande kunskap.

Att de olika undersökningarna kommer till olika resultat är intressant, även om det naturligtvis blir lite olika svar om man frågar om någon är "medveten om" pensionsskulden till skillnad från att fråga om någon har "hög kunskap" om samma skuld.

Finansmarknadsminister Peter Norman (M) fick i september ta emot ett betänkande om kommunernas- och landstingens redovisning där man bland annat kritiserade de kommuner som valt att försäkra bort skulder intjänade före 1998, vilket vi skrev om i november. Den utredningen, Spara i goda tider – för en stabil kommunal verksamhet (SOU 2011:59), är nu ute på remiss hos 333 olika remissinstanser.