10 okt 2022 15:21

Lagrådet hjälper lagstiftaren i nya lagen om utbetalningsmyndigheten

Sverige ska inrätta en ny utbetalningsmyndighet som ska se till att det blir lättare att betala ut rätt ersättningar till dem som har rätt till utbetalningar och förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen.

Frågan har utretts av "Utredningen om samordning av statliga utbetalningar från välfärdssystemen" och haft dopnamnet. (SOU 2020:35).

Utredningen har remissbehandlats och en lagrådsremiss har nu föredragits för Lagrådet som idag kommer med en minst sagt omfattande kritik om hur lagen utformats.

Men kritiken är inte riktigt av någon nedgörande karaktär, utan snarare vuxenhjälp för att hjälpa till med att få till en fungerande lagstiftning.

Den nya Utbetalningsmyndigheten ska ta fram ett särskilt transaktionskonto där ersättningar ska kunna betalas ut till de ersättningsberättigade som då kan vara "kunder" hos a-kassan, Försäkringskassan, CSN, Skatteverket eller Pensionsmyndigheten.

Lagrådet verkar tycka att syftet med den nya lagstiftningen är godtagbart och till och med en bra idé.

Rådet har dock kriarättat i ett yttrande på hela 22 sidor i den nya lagen, som ska börja gälla från och med den 1 januari 2024.

Redan från början petar man i rubriken och påpekar man att det inte står något om hur den nya myndigheten ska inrättas och klagar därför över att rubriken för den nya lagen "inte är helt rättvisande."

Till den kommande propositionen föreslår lagrådet istället ”Lagstiftning med anledning av inrättandet av en utbetalningsmyndighet”.

Lagrådet tycker vidare att fler förmånsslag och utbetalningar borde ha stoppats in i lagstiftningen för undvikande av felaktiga utbetalningar. Här nämner till exempel att utbetalning av lönegaranti borde ha inkluderats.

Men Lagrådet har en förstående attityd gentemot lagstiftaren och skriver:

"En fördel med att låta systemet till att börja med omfatta utbetalningar från endast de angivna myndigheterna är, som har framhållits vid föredragningen inför Lagrådet, att dessa har en likartad betalningsstruktur.". Det ska alltså gå att lägga till fler efter hand.

Det övergripande syftet med den nya lagstiftningen är alltså att felaktigheter ska kunna upptäckas genom att man korskör utbetalningar från de olika utbetalarna.

Detaljnivån i Lagrådets kommentarer är genomgående hög.
I remissen talas det om att "en ersättningsberättigad" kan vara fel ord eftersom en person som fått beslut om att det inte blir någon ersättning, alltså en negativ utbetalning, kan ha svårt att kalla det för ett "tillgodohavande" på sitt transaktionskonto hos myndigheten.

Och innebär ett beslut om utbetalning att pengarna ska finnas på transaktionskontot när beslutet fattas eller inte? Istället tycker lagrådet att ordet "betalningsuppdrag" skulle vara mera passande.

Till detta kommer det faktum att den nya lagstiftningen kommer att ställa stora krav på myndigheternas hantering av känsliga uppgifter, något som Datainspektionsmyndigheten, numera Integritetsmyndigheten påpekat i remissbehandlingen.

Regeringen får nu ett digert jobb att hantera de "korrektur" och förslag till ändringar som lagrådet lämnar. Men något avstyrkande av den nya lagstiftningen är det inte fråga om. Mera av typen, gör om gör rätt…

Nu är det upp till kommande riksdag att fatta beslut om den kommande propositionen som man nu från departementet och den kommande regeringenhar mycket att städa i.

Lagrådets yttrande kan läsas i sin helhet på hemsidan www.lagradet.se