Socialdemokraterna flaggade i juni 2021 för att man ville skärpa reglerna för ISK-sparandet. Då med fördelningspolitiska argument där (S) ansåg att det inte fanns anledning att skattemässigt gynna miljonärer med stora och lågbeskattade tillgångar på ISK kontot.
Riksrevisionen hade räknat ut att staten gått miste om 42 miljarder kr i skatteintäkter genom att skatten varit lägre än om man tillämpat sedvanlig reavinstbeskattning istället för den schablonskatt som tillämpas för ISK.
Inom (S) ville man försöka hitta ett "tak" men efter att proteströrelser organiserats av bland andra Nordnet så konkretiserades aldrig planerna.
För 2022 är skatten 0,375 procent av kapitalet på ISK-kontot, vilket är en lindrig skatt och något som gjort ISK mäkta populärt bland spararna. Räntehöjningarna vi sett på senare tid riskerar dock att dubblera skatten inför 2023.
Exakt vilka nivåer man kommer att landa på är oklart, det beräknas utifrån nivån på statslåneräntan i november i varje år och fastställs av regeringen.
I augusti skrev Dagens Industri att skatten för 2023 skulle fördubblas och landa på 0,77 procent. Den prognosen byggde på att statslåneräntan skulle ligga på 1,55 procent i november 2022. En titt på statslåneräntan just nu ger vid handen att den klättrat upp till 2,23 procent.
Tur för (små)-spararna att den kommande regeringen nu deklarerat att man kommer att göra ISK skattefritt upp till ett tak på 300 000 kr. För alla med sparpengar över den nivån kan det dock bli en rejäl skattehöjning på ISK sparandet. Det kan bli extra surt om tillgångarna dessutom fallit i värde, vilket de gjort för de flesta...