De rika ländernas samarbetsorganisation, OECD, har publicerat en rapport om den svenska marknaden för icke-finansiella företagsobligationer. En av slutsatserna i studien är att pensions- och försäkringsbolag är mycket små investerare på denna marknad jämfört med situationen i andra OECD-länder.
Vid utgången av 2021 uppgick obligationslån till icke-finansiella företag i Sverige till 77 miljarder USD, vilket var en fördubbling jämfört med 2008 när senaste finanskrisen bröt ut. Före finanskrisen var det i huvudsak stora företag som upptog obligationslån. Men efter finanskrisen så minskade bankerna sin finansiering av små- och medelstora företag, vilket lett till att dessa i större utsträckning finansierat sig genom att ställa ut obligationslån.
Så det har blivit många fler men mindre obligationslån, vilket också sänkt kvaliteten på lånestocken, konstaterar OECD.
Organisationen varnar för att fastighetsbolag seglat upp som klart största aktör inom företagsobligationer med 48 procent av volymen och 39 procent av utestående värde. En annan stor förändring på svenska marknaden för företagsobligationer under det senaste decenniet är att 45 procent av lånen är denominerade i svenska kronor. Före finanskrisen 2008 var nästan alla lån i utländska valutor. Men det är fortsatt utländska investerare som till stor del köper svenska företagsobligationer De ägde 2021 60 procent av den samlade obligationsstocken och 43 procent av företagsobligationer i svenska kronor.
OECD skriver att den svenska marknaden för företagsobligationer är relativt ung och omogen.
Den utmärker sig också vid att vara procyklisk till skillnad från i många andra länder. Det var tydligt under pandemiåren, då det blev väldigt svårt för små- och medelstora företag att uppta obligationslån. Det beror på att en stor andel av svenska företagsobligationer saknar kreditbetyg, vilket oftast är ett krav från många investerare. Den svenska marknaden kännetecknas också av en låg likviditet och brist på pristransparens, vilket också pekar på att det är en omogen marknad.
Det anges i OECD:s analys som en huvudorsak till att svenska pensions- och försäkringsbolag är så förhållandevis små investerare inom företagsobligationer