Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2023 samtidigt som arbetslösheten stiger. Det visar Finansdepartementets senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen som finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar idag.
Nej, något dukat bord har den nytillträdda regeringen inte kommit till och framtiden ser allt annat än ljus ut de kommande åren heller, något som kan vara viktigt för regeringen att påtala så här inför den kommande budgetpropositionen.
En lågkonjunktur står för dörren samtidigt som stigande räntor och hög inflation pressar hushåll och företag. Arbetslösheten väntas öka och de siffror som man idag presenterar kan bli ännu sämre än det huvudscenario som finansminister Elisabeth Svantesson presenterade i förmiddags.
"Prognosen för svensk ekonomi är dyster och det finns betydande risker att utvecklingen blir sämre än i huvudscenariot. Det är därför viktigt att den svenska finanspolitiken är väl avvägd både i förhållande till behovet av att få ned den höga inflationen och för att kunna hantera nedgången i ekonomin, säger Elisabeth Svantesson i ett pressmeddelande från regeringen.
Prognosen för den ekonomiska utvecklingen har justerats från den som presenterades av föregångaren Magdalena Andersson i augusti.
Lite svagare utveckling spås för 2024 i den nya prognosen där man dragit ned tillväxten från Magdalena Anderssons prognos på 2,2 procent till 2,0.
Men 2025 räknar finansdepartementet med att det blir mer fart i ekonomin och spår en tillväxt på 3,2 procent vilket är en hel procentenhet bättre än augustisiffran.
Inflationen, eller förändringen i KPI, väntas vara fortsatt hög under 2023 och landar på 8,3 procent vilket är två procentenheter mer än spådomarna från augusti i år. Det kan innebära en utmaning för pensionsbolag som lovat värdesäkrade utfästelser.
För 2024 väntas inflationen falla ned till 3 procent, vilket är två tiondelar mer än augustisiffran. År 2025 ska den falla till 2,5 procent, enligt dagens kommunikation från regeringen.