1 nov 2022 12:17

Nytt EU-initiativ kan tvinga bort konsolideringsfonderna i svenska ömsbolag

Trygg-Stiftelsens ordförande och tidigare riksbankschefen Lars Heikensten skriver i ett brev till finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att de svenska ömsesidiga livbolagen riskerar att dräneras på riskkapital om ett nytt EU-initiativ ”Amendment 795” blir verklighet.

Trygg-Stiftelsen är en organisation som företräder 300 000 försäkringstagare i SEB Trygg Liv Gamla.

Om det liggande förslaget genomförs skulle det få mycket stora effekter på de ömsesidigt bedrivna livbolagen i Sverige och beröra i stort sett alla svenskar som på ett eller annat sätt har sparande i något av de ömsesidiga bolagen, påpekar Heikensten.

Förslaget, som lagts i EU-parlamentet, rör i grunden förändringar av Solvens 2 direktivet, som är under omarbetning i EU.

Trygg-Stiftelsen varnar för att initiativet som lyfts i parlamentet skulle tvinga de berörda bolagen att boka upp värdet i konsolideringsfonderna som skuld till försäkringstagarna, och alltså garantera dessa medel.

Trygg Stiftelsen skriver så här:

"Om förslaget blir verklighet ger det EU-kommissionen i uppdrag att fasa ut konsolideringsfonden. Ett avskaffande av konsolideringsfonden skulle innebära en ogiltigförklaring av så gott som alla bolagens kapitalbaser, eftersom lejonparten av dessa utgörs av konsolideringsfonder. Initiativtagarna till Amendment 795 anser att "konsumentintressen" skulle vinna på en skuldföring av konsolideringsfonderna. Synsättet tycks vara att det är bra för kunderna att kapitalbasmedel klassificeras om till att utgöra av företagen garanterade åtaganden."

De svenska konsolideringsfonderna som finns i de ömsesidiga livbolagen fungerar som en kudde av överskott som kan användas för förlusttäckning i tider av stressade situationer.

"Konsolideringsfondens primära syfte är att absorbera förluster men den får typiskt sett även användas för återbäring till försäkringstagarna. Den fungerar alltså både som riskkapital och återbäringskapital till försäkringstagarna och betraktas som en del av eget kapital".

I brevet nämns att den föreslagna förändringen skulle beröra omkring 3 000 miljarder kr i kapital och hälften av detta finns i bolagens kapitalbaser medan resten typiskt sett är överskottsmedel som inte är garanterat men som ger bolagen möjlighet att använda detta kapital för investeringar.

"De kapitalbasmedel som det här är tal om är inte aktiekapital, utan ackumulerade överskott. De betalas ut till kunderna över tid under åren som pensionär. Denna svenska modell har sedan 1950-talet visat sig fungera synnerligen väl och har med hög avkastning och låga kostnader bidragit till långsiktigt stabila pensioner".

Att det skulle vara en reform som skulle gynna sparare är "direkt fel", skriver Trygg-Stiftelsen och förklarar:

"Att kunder i svenska livförsäkringsbolag och tjänstepensionsföretag som är ömsesidiga eller som drivs enligt ömsesidiga principer skulle gynnas av skuldföring är direkt fel. Tvärtom skulle det reducera företagens möjligheter att ta finansiell risk och därmed skapa avkastning till pensionsspararna. De berörda företagen skulle tvingas avyttra tillgångar som kräver kapitalbas, i praktiken aktier, fastigheter och alla obligationer utom statsobligationer."

Nu ligger ju lejonparten av de ömsesidiga bolagens tillgångar i tjänstepensionsbolag och de berörs inte av den pågående reformeringen av Solvens 2 reglerna.

De följer ju tjänstepensionsregleringen i Iorp 2 regelverket som inte ligger i fokus för den föreslagna reformeringen. Trygg-Stiftelsen tror dock att tanken på att garantera återbäringskapital skulle kunna smitta och skriver:

"Enligt vår bedömning är det dock svårt att se varför EU-parlamentet inte i ett tänkt nästa steg skulle föreslå motsvarande förändringar för dessa företag. Sakförhållandena är i grunden desamma, tjänstepensionsföretagen är i realiteten försäkringsbolag, och ansatsen drivs inte utifrån något perspektiv som specifikt tar sikte på livförsäkringsbolag."

Som en liten läsanvisning till finansmarknadsminister Wykman avslutar man brevet så här:

”Den fråga som här lyfts fram kan framstå som liten och teknisk. Det är den inte. Det är för Sverige och miljontals pensionssparare viktigt att den uppmärksammas och att Sverige agerar för att förhindra att Amendment 795 antas."