Det höjda jobbskatteavdraget kan ses som en gåva till alla som jobbar vidare efter 65-årsdagen, men de som är födda 1957 hamnar i kläm.
Visst, de kommer att få ett höjt jobbskatteavdrag men regeringen tar tillbaka pengarna med råge i och med att man inte ändrar gränsen för det förhöjda grundavdraget.
Så det kan bli upp till 6000 kr i förhöjt jobbskatteavdrag eller 1900 kr i genomsnitt. Men det faktum att man inte får del av det förhöjda grundavdraget förrän 2024 kan kosta mångdubbelt mer.
Det här var något som få noterade i juni 2022 när den dåvarande regeringen skickade ut en promemoria med förslaget på remiss.
Sedan dess har såväl pensionärsorganisationer, riksdagsledamöter och privatpersoner klagat över att reglerna diskriminerar just gruppen född 1957.
Det fanns hopp om att regeringen nu skulle komma med förslag om att ändra skattereglerna. Men nu blir det inte så. Åtminstone inte i budgetproppen där man inte tycker att det behövs och skriver.
"Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget för äldre åter kommer att vara större än det ordinarie jobbskatteavdraget. Regeringen finner mot denna bakgrund inte skäl att göra någon ny bedömning i fråga om vilka åldersgrupper som ska omfattas av det förhöjda grundavdraget."
Det kan läsas som att 57:orna borde vara nöjda för att de kan få 1900 kr i skatteavdrag men att de inte får samma avdrag som äldre får. Det kan kosta dem 30 000 kr eller mer i ökad skatt.
I Expressen beskriver man ett fall med en kvinna som valt att gå i pension under 2023 och som räknat fram att det kommer att kosta henne 30 000 kr mer i skatt under 2023 och att ändringen inte kommunicerats tydligt inför hennes beslut att gå pension.
Den nytillträdda socialförsäkringsministern Anna Tenje (M) skyller på den förra regeringen. Hon har skriftligt svarat så här till Expressen på varför födda 1957 hamnar i kläm.
"Det är en konsekvens av hur den förra regeringen utformade lagstiftningen. Åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjs den 1 januari 2023. Det innebär att personer födda -57 som vanligt kommer omfattas av det särskilda jobbskatteavdraget, men får vänta till 2024 innan de omfattas av det förhöjda grundavdraget. Det hänger ihop med pensionsöverenskommelsen som på sikt innebär att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget höjs till 67 år."
Att ändra i skattereglerna för att rätta till saken är ingenting som man verkar ha några planer på i den nuvarande regeringen heller. Möjligen beror det på att det kan kosta 2-3 miljarder kr i mniskade skatteintäkter som man inte anser sig ha råd med i dessa dyrtider.
"Framtagandet av nuvarande lagstiftning bär Socialdemokraterna ansvaret för, men det krävs väldigt mycket för att kunna göra förändringar i ett så tungrott system kort efter en genomförd reform", avslutar Tenje för Expressen.
Expressen har även frågat Tenjes företrädare på posten, Ardalan Shekarabi (S) som hade ansvaret för framtagandet av förslaget. Han har dock avböjt att svara.
Fotnot: För transparensens skull kan nämnas att denna artikel skrivits av en redaktör född 1957.