Enligt lagen om Fondtorgsnämnden (FTN) ska deras verksamhet fullt ut finansieras genom avgifter från fondförvaltare. Men i den avgiftsmodell som nämnden nu skickat in till finansdepartementet, så budgeteras för ett underskott på som mest 110 Mkr efter två år. Under femte verksamhetsåret ska budgeten på cirka 100 Mkr om året balansera och efter tio år ska upparbetat underskott vara återbetalt.
Fondtorgsnämnden kommer att ta ut två avgifter. Dels en anbudsavgift på 18 000 kronor för varje fond som ansöker att vara med i de 25 olika fondkategorier som ska upphandlas. Och dels en årlig avgift för de fonder som blir upphandlade. Årliga avgiften sätts till 0,015 procent av förvaltat kapital i fonden om det rör sig om fonder med normal komplexitet och 0,005 procent av förvaltat kapital för fonder med låg komplexitet som till exempel indexfonder.
Fondtorgsnämnden räknar med att få in mellan 1 000 och 1 500 anbud i de upphandlingar som ska göras. Efter fyra års verksamhet ska det upphandlade fondtorget i premiepensionssystemet vara fullt implementerat och därefter beräknas de fasta och rörliga kostnaderna för verksamheten att uppgå till cirka 100 Mkr per år.
Fondtorgsnämnden kommer att ha 35 anställda och förvaltar initialt ett kapital på 1 095 miljarder kronor.
Det kan jämföras med AP7 som har 38 anställda och förvaltar 722 miljarder. Men AP7 har nästan tre gånger högre förvaltningskostnader idag.
Fondtorgsnämnden framhåller också i sin avgiftsmodell att de årliga kostnaderna på 100 Mkr snabbt kommer att ge ett betydande mervärde. Målet är att ett upphandlat fondtorg ska ge minst 0,5 procent i ökad årlig avkastning. Räknat på ett förvaltat kapital på 1 000 miljarder innebär det 5 miljarder kronor mer till spararna i premiepensionssystemet.
/Ola Hellblom