Både den förra och den nytillträdda regeringen sjunger samma visa när det gäller handläggningen av bostadstilläggen. Det går för långsamt.
I de mål som regeringen nu ger Pensionsmyndigheten är man noga med vad man vill se och skriver att man vill få ned handläggningstiderna. Och Pensionsmyndigheten har gjort en större insats genom att rekrytera och flytta erfarna handläggare till det man kallar för avarbetningsstyrkan. Dessa skulle då kunna beta av balanserna.
Enligt Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr, finns det risk för att man snart måste flytta bort avarbetningsstyrkan igen. För nu har regeringen bestämt att det inte blir några extra anslag för att handlägga bostadstilläggen, vilket myndigheten begärt.
- Vi får samma anslag som vid ingången av förra året. Då ska man komma ihåg att vi fick kraftigt minskade anslag inför 2022. De 165 miljoner kr som vi fick för att införa garantitillägget, som sedermera blev en höjning av garantipensionen, kommer att dras in inför 2023. Då it-utveckling och handläggning till följd av garantitillägget blev billigare än vi trodde i början av året har vi kunnat använda överblivna medel till satsningen på avarbetningsstyrkan under hösten.
- Det är till och med så att vi inte tror oss kunna göra av med hela vårt anslag, utan kommer gå med ett överskott under året. Tyvärr kommer vi inte kunna spara överskottet till nästa år utan särskilt medgivande från regeringen. Får vi inte möjlighet att spara pengarna måste vi flytta avarbetningsstyrkan till annan sysselsättning under våren. Och då kommer balanserna inom bostadstillägg återigen att öka, säger han till Pensionsnyheterna.
Det finns alltså skäl att misstänka att regeringen kommer att få anledning att gnälla över handläggningstiderna för bostadstillägg igen nästa år.