16 nov 2022 14:15

Pensionsnyheterna: Får kunderna ersättning för det Celina ställt till med?

Många i fondbranschen har argumenterat för att de tidigare felaktigheterna i exempelvis Falcon Funds och Allra, som lett till långa fängelsedomar för ägare och ledande personer, var isolerade företeelser som medför att det inte behövs någon förändring av Pensionsmyndighetens fondtorg.

Lagom när diskussionen stillat sig lite, kom förstås nästa fall i form av Catella Fonder, numera omdöpt till Celina Fondförvaltning.

Det borde ju ligga i de seriösa fondbolagens intresse att självreglera bort avarterna istället för att försvara fritt inträde. Tyvärr verkar fondbolagen inte dela den uppfattningen. Det leder till att det behövs strängare regler istället.

Precis som i Falcon och Allra var det i Celinas fall Pensionsmyndigheten som upptäckte problemen, inte Finansinspektionen. Denna gång var dock Finansinspektionen snabbt på frågan efter påstötning från Pensionsmyndigheten. Finansinspektionen inledde sin granskning i februari och (redan) nu kom sanktionsbeslutet.

Beslutet är också mycket mer detaljerat och sekretessbelagt än hos Finansinspektionen. Kan detta bero på att Finansinspektionen tjuvtittat i Pensionsmyndighetens utredning? I så fall är det en välkommen nyhet att myndigheterna faktiskt hjälps åt för att stävja missbruk.

Finansinspektionen utdelar en sanktionsavgift på 10 miljoner kronor, lite mer än 20 procent av vad Celinas maximala avgift hade kunnat uppgå till. De pengarna ska enligt beslutet faktureras Celina när beslutet vunnit laga kraft.

Det går inte att förstå mildheten mot bakgrund av att Finansinspektionen betonar allvaret i missförhållandena som varit. Finansinspektionen anger att sanktionsavgiften är "proportionerlig och väl avvägd", men ger inga detaljer. Det hade varit på sin plats med lite mer förklaring till att det inte blev någon mer kännbar sanktion för Celina.

Beslutet väcker också frågan vad som händer med fondandelsägarna vars kapital eventuellt har missbrukats av Celinas ägare. Finansinspektionen väljer att inte bedöma om bristerna som uppdagats faktiskt lett till någon skada för Celinas kunder.

Den inställningen leder till problem för fondandelsägarna. De har sällan möjlighet, kompetens eller pengar för att själva utreda frågan och sedan stämma Celina med risk för dyra rättegångskostnader.

Finansbranschen har ju dessutom motsatt sig att konsumentorganisationer ska kunna föra grupptalan mot finansiella bolag. Det är lätt att förstå i ljuset av att Finansinspektionen enbart tittar på om det finns styrdokument men inte upplever att de ska föra konsumenternas talan.

Kompensation av fondandelsägarna hade potentiellt sett kunnat kosta Celina mångdubbelt mycket mer än de 10 miljoner kronor de nu ska ut med. Celina kan därmed torka svetten ur pannan, uppdatera styrdokumenten och fortsätta betala utdelning till ägarna.