23 nov 2022 13:31

Tema: Nära noll - så mycket krymper respektavståndet nästa år

Pensionsmyndighetens nya beräkningar visar på ett trendbrott. Efter att ha ökat under 2010-talet minskar nu respektavståndet i och med de senaste garantipensionshöjningarna.
När pensionärsorganisationen SPF Seniorerna räknar blir respektavståndet mellan dem som arbetat och de som aldrig haft ett jobb till och med negativt nästa år för en medelinkomsttagare.

Det nya maximala grundskyddet, det vill säga den nya garantipensionen och ett maximalt bostadstillägg, hamnar på 16 534 efter skatt från och med 1 januari. Detta får respektavståndet att smälta ihop.
Beräkningar från Pensionsmyndigheten visar att en kvinna med en medelinkomst som jobbat ett helt liv från och med årsskiftet får cirka 1 500 kronor mer än en garantipensionär, som inte arbetat alls.

Företrädare för Pensionsmyndigheten har också flera gånger den senaste tiden påpekat att livsinkomstprincipen urholkats av de senaste två årens förändringar av grundskyddet.

- Ja, det är främst inkomstpensionstillägget från 2021 och garantipensionshöjningen från i år som urholkat livsinkomstprincipen, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren till Pensionsnyheterna.

Till det kommer att uppräkningen av garantipensionen skiljer sig från indexeringen med inkomstindex, och det med råge. Medan garantipensionerna höjs med upp till 8,7 procent den 1 januari 2023, höjs inkomstpensionen med bara 3 procent.

I Pensionsmyndighetens senaste typfallsrapport från våren 2022, alltså före de senaste garantipensionsförändringarna, uppgick respektavståndet till cirka 2 100 kronor efter skatt mellan en genomsnittlig kvinnlig pensionär på 74 år och någon som inte arbetat alls i samma ålder. Motsvarande siffra för en genomsnittlig manlig pensionär var cirka 4 900 kronor.

I rapporten konstateras att respektavståndet ökat mellan 2013 och 2022, och att detta till stor del beror på att tillväxten i lönesummorna varit högre utvecklingen av konsumentprisindex, KPI.

Men den beräkning som Pensionsmyndighetens analytiker Erik Ferm gjort, som tar hänsyn till förändringarna under 2022 och nästa år, visar att trenden med ett ökande respektavstånd är bruten.

I den nya beräkningen sjunker respektavståndet till den genomsnittliga pensionärskvinnan från 2 116 till 1 560 kronor. Jämfört med manliga medelinkomsttagare sjunker avståndet till 3 450 kronor.

Orsakerna är huvudsakligen två. Dels är det höjningen av garantipensionen från augusti 2022, som röstades igenom av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet och dels handlar det om den relativt högre uppräkningen av garantipensionen, som är kopplad till prisindex.

Respektavståndet före och efter förändringarna

Före/Efter

(Kvinnlig genomsnittpensionär)
2 116 kr / 1 559 kr

(Manlig genomsnittpensionär)
4 834 kr / 3 454 kr

(Pensionär med hög pension)
9 922 kr / 8 481 kr

I myndighetens typfallsmodell ingår också bostadstillägg till medelinkomsttagaren, ifall kriterierna för detta bidrag är uppfyllda, exempelvis att man inte har en stor förmögenhet eller någon annan som till stor del betalar för boendet.

Respektavståndet krymper alltså men är fortfarande positivt med Pensionsmyndighetens sätt att räkna, vilket bygger på att bostadstillägget är högt, men inte maximalt för garantipensionärerna.

När pensionärsorganisationen SPF Seniorerna räknar blir dock respektavståndet negativt. En pensionär som haft genomsnittliga inkomster, motsvarande cirka 33 000 kr i slutlön, får alltså mindre i total pension än den som inte arbetat. Detta även om man räknar in tjänstepensionen, givet vissa förutsättningar.

Hur kan det bli negativt? Förutom att organisationen räknar på ett maximalt bostadstillägg för garantipensionären, utgår de också ifrån att medelinkomsttagarna inte har rätt till bostadstillägg.

- Jag tror att många likt oss menar att har man arbetat ett helt liv borde pensionen bli så pass god att grundskydd inte ska komma i fråga, säger förklarar SPF Seniorernas Anna Eriksson, som gjort uträkningen för Pensionsnyheterna.

Enligt dessa beräkningar får en medelinkomsttagare, som tjänat motsvarande 35 000 kronor i slutet av arbetslivet, en pension och disponibel inkomst på 15 827 kronor, givet att denne får tjänstepension från Avtalspension SAF-LO och tar ut tjänstepensionen livsvarigt.

Samtidigt, från 1 januari 2023, får en garantipensionär som bott i Sverige i 40 år, men inte arbetat något, 16 534 kronor i disponibel inkomst. Detta förutsatt att denna pensionär har rätt till maximalt bostadstillägg.

Oavsett hur man räknar, så går det låga eller obefintliga respektavståndet emot ett vanligt budskap i pensionsdebatten: att det är viktigt att jobba länge och att heltid är att föredra.

- Ja, verkligen, det går helt emot livsinkomstprincipen, som innebär att varje krona räknas, alltså att arbete ska vara grunden för ens pension och ge en högre pension än om arbete förekommit i mindre utsträckning, säger Anna Eriksson.

Dessa förhållanden kommer att få konsekvenser, åtminstone för pensionsdebatten, menar hon.

- Man frångår också finansieringsprincipen där ens arbetsinsatser och det man betalat in till pensionen ska styra ens pension. Antingen blir detta tillstånd väldigt skadligt för systemet eller så blir det spiken i kistan för dagens pensionssystem, säger hon.

En slutsats av dessa siffror är att en medelinkomstpensionär både måste söka och få bostadstillägg för att nå upp till nya maximala grundskyddsnivån, 16 534 kronor från den 1 januari.

Men långt ifrån alla medelpensionärer söker och får bostadstillägg. De kanske i stället arbetar eller lever på sparpengar eller förlitar sig på sin partner, tillägger Anna Eriksson och framhåller, precis som Pensionsmyndigheten, att nästan hälften av pensionärerna från och med nästa år får garantipension.

- Detta var inte tanken och den andelen kommer att öka i januari, även om det finns en motverkande effekt i och med att upp till 50 000 - 60 000 personer med garantipension som bor i EU/EES-länder blir av med sin garantipension från den 1 januari.

Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren bedömer att SPF Seniorernas beräkningar är korrekta. Men han betonar att man kan beräkna respektavståndet på flera olika sätt.

- Ja, de använder vår typfallsmodell för sina beräkningar och räknar in bostadstillägget, och visst kan man göra så. Men man kan diskutera om man ska ha med bostadstillägget i beräkningen av respektavstånd på detta sätt, säger han.

SPF jämför en ensamstående individ som betalar sin bostadskostnad själv och får maximal garantipension och maximalt bostadstillägg, med en person som har en högre pension, men inte bostadstillägg. Här antas personen inte få bostadstillägget vilket kan bero på att pensionären i fråga, eller andra i dennes pensionärshushåll, har andra inkomster eller förmögenhet.

Även om Pensionsmyndigheten räknar på ett annat sätt är jämförelsen inte helt utan poänger, menar Ole Settergren.

- En poäng är att vissa bli förbannade på att det inte lönar sig att ha jobbat, utifrån ett sätt att se det. Tänk dig en person som arbetat hela livet och får 12 000 till 13 000 kronor i pension från staten och att denna kanske bor med någon som är med och betalar hyran. Denna person får alltså inte bostadstillägg. Om hen ser att en annan person som bor själv och inte har jobbat får 15 000 kronor från staten, inklusive bostadstillägg. "Ska jag bestraffas för att jag bor ihop med någon", kanske då den som jobbat tänker.

Settergren poängterar dock att bostadstillägget är behovsprövat utifrån hela hushållets inkomster och förmögenhet, alltså ett sorts socialbidrag eller ekonomiskt bistånd för dem som fyllt 65 år. Det här gör att man kan ifrågasätta om det är att likställa med andra pensionsinkomster.

- Du kan ju inte disponera bostadstillägget fritt. Om du beaktar detta, och tar garantipensionärens pension minus bostadstillägget, då blir respektavståndet positivt igen, säger han.

Oavsett hur man ser på bostadstillägget kommer detta års och nästa års höjningar av garantipension och bostadstillägg att påverka skillnaden i disponibel inkomst mellan dem som har arbetat och inte har arbetat.

En konsekvens av detta kan bli att fler kan gå ner och arbeta deltid, utan att deras faktiska pension sänks så mycket. De kan då välja att strunta i att jobba ett år extra. De höjda grundskydden täcker ju upp allt mer när inkomstpensionen krymper, som en effekt av att man arbetar mindre.

- Det är ganska få som får en 100 procentig avräkning. Men det man kan säga, är att det lönar sig sämre för allt fler, säger Pensionsmyndighetens analyschef.

Generellt uppskattar Pensionsmyndigheten att konsekvensen av förändringarna blir att ungefär hälften av pensionsökningen från det extra arbetet försvinner.

Men det finns också exempel på att det inte lönar sig att arbeta mer eller längre, även enligt Pensionsmyndigheten. Det handlar om dem som befinner sig i ett inkomstläge där de a) får det från 2021 införda inkomstpensionstillägget på upp till 600 kronor och b) befinner sig på en nivå där inkomstpensionstillägget börjar trappas av vid högre inkomster. Här kan pensionen till och med minska vid extra arbete.


- Det är inte svårt att förstå rent tekniskt för dem som sätter sig in det, men det är svårt att förstå att lagstiftaren inför bestämmelser som ger mer än 100 procentiga marginaleffekter, säger Ole Settergren.

Pensionsnyheterna: Med tanke på att det är i stort sett omöjligt att hitta rikspolitiker som stöttar ett lågt eller obefintligt respektavstånd, har du någon teori om varför det ändå har blivit så här?

- Det är egentligen väldigt enkelt. Man vill ha två goda saker samtidigt. Det ena goda är att man vill ha höga eller i varje fall inte dåliga pensioner till alla, och det även till dem som inte arbetat så mycket. Detta gör att man höjer de lägsta pensionerna. Då blir det mindre av det andra goda, det vill säga att det ska ha lönat sig att ha arbetat, säger han och fortsätter:

- Det har visat sig vara svårt för både politiker och väljare att värna livsinkomstprincipen för dem med låga till normala inkomster, avslutar Ole Settergren.

Text & Research: Rickard Jakbo