Minpension.se har nu börjat använda den reviderade prognosstandard som Pensionsmyndigheten antog i mars i år.
Den första prognosstandarden infördes 2013 och har inte ändrats förrän nu. Två viktiga förändringar har gjorts, vilket kan leda till missvisande prognoser.
Antagandet om framtida avkastning på pensionskapitalet har sänkts från 2,1 procent till 1,9 procent och antagandet om framtida avkastningsskatt har sänkts från 0,60 till 0,38 procent.
Den senare förändringen kan se märklig ut med tanke på att statslåneräntan, som avkastningsskatten beräknas efter, i år stigit kraftigt och kommer fortsätta vidare uppåt under 2023.
Hela branschen använder prognosstandarden, som ska hjälpa människor att få en överblick över sin samlade pension. Standarden utgörs av tio faktorer som påverkar utfallet av pensionsprognosen.
Det är sex generella faktorer (inflation, ekonomisk tillväxt, framtida inkomst/premier, kapitalavkastning under spartid, avkastning och pensionsålder). I pensionsprognosen ingår också fyra produktspecifika antaganden med avgifter, efterlevandeskydd och/eller återbetalningsskydd, arvsvinster samt livslängdsantagande och prognosräntor.
Inför årets ändringar pågick en långvarig strid om vilken pensionsålder som skulle användas i prognosen. Branschen och Minpension vill ha kvar nuvarande regel om att det ska vara avtalad pensionsålder som används, medan Pensionsmyndigheten och andra myndigheter vill använda riktålder i prognosen.
Parterna är fortsatt oeniga, men i den nya prognosstandarden används avtalad pensionsålder och om ingen sådan finns används 65 år som pensionsålder trots att riktåldern från 2026 kommer att vara 67 år.
Det är främst denna skillnad plus den låga avkastningsskatt som används i prognosen, som riskerar att ge missvisande prognoser framöver.
/Ola Hellblom