29 nov 2022 12:15

FI: Hoten mot den finansiella stabiliteten har ökat

Finansinspektionens rapport om den finansiella stabiliteten radar upp en rad ökade risker. Dessa risker drivs av den ökade inflationen som trycker upp räntor och leder till lägre konsumtionsutrymme i hushållen och ökade finansieringskostnader för företag.

"Hoten mot den finansiella stabiliteten har ökat. Om den höga inflationen blir utdragen, så att räntor ligger kvar på högre nivåer under en längre tid, blir det besvärligt för både hushåll och företag", skriver FI.

Det är främst högt skuldsatta fastighetsbolag som får betydande problem att klara sin refinansiering. Såväl banker som liv- och tjänstepensionsbolag har stora exponeringar mot fastighetssektorn.

Fastighetsbolagen har under den senaste tioårsperioden ökat sin marknadsfinansiering med obligationslån. Under 2023 förfaller 15 procent av denna marknadsfinansiering och för fastighetsbolag med en kreditrating under A, blir det i princip omöjligt att förnya dessa obligationslån. Finansieringen ska då ersättas med banklån, men det blir också svårt och väsentligt dyrare. Ett annat problem är att fastighetsvärderingarna sjunker, vilket leder till högre belåningsgrader.

"Europa och USA förväntas gå in i en lågkonjunktur under 2023. Det syns redan i betydande prisnedgångar på finansiella tillgångar och kraftigt ökade riskpremier under andra hälften av 2022. Finansiella aktörer har blivit mindre villiga att ta risk", skriver FI.

Det är en mycket dystrare bild som tecknas i denna rapport jämfört med motsvarande rapport i våras om riskerna i den finansiella stabiliteten. Det gäller inte minst hushållens roll.

Hushållens konsumtionsutrymme har minskat betydligt med skenande elkostnader och levnadsomkostnader. Hushållens minskade konsumtion bidrar negativt till den ekonomiska utvecklingen.

Det finns också risk för underskott i kassaflödet i många hushåll, som nyligen har köpt fastighet. FI har gjort beräkningar som visar att ett hushåll i Stockholm som köpte villa under 2021 får en kostnadsökning på 15 000 kronor per månad under 2023. Av denna kostnadsökning står ökade räntekostnader för 60 procent, ökade elkostnader för 30 procent och ökade levnadsomkostnader för 10 procent. Av dessa hushåll beräknas 14 procent få ett negativt kassaflöde under 2023.