2 dec 2022 13:54

Svårare att nå taket för löneväxling 2023 – premierna väntas gå ned

Nästa år kommer det att bli färre anställda som kommer över taket för möjligheten att växla lön till pension. Det sammanhänger med att det är korkat att löneväxla om man inte har lön som ligger över taket på 8,07 basbelopp.

Man går då miste om pensionsrätt till allmän pension, sjukpenning och föräldrapenning, om man hamnar under gränsen. Det är för övrigt samma effekter som gäller för tiotaggarlösningarna, när de olika gränsbeloppen påverkas.

För 2022 gällde att det "räckte" med att månadslönen, efter växling inte understeg 47 748 kronor, för att det skulle kunna vara en bra idé.

Men med det nya inkomstbasbeloppet, som regeringen fastställde i november, så stiger taket för hur långt upp lönen genererar rätt till intjänande av allmän pension till 51 200 kr.

Det gör att det blir färre som kommer att nå upp till gränsen och även för dem som redan löneväxlar och inte fått sin lön höjd med lika mycket som uppräkningen av inkomstbasbeloppet.

För pensions- och rådgivningsbranschen är det här förstås dåliga nyheter. Å andra sidan torde de vara vana. Inkomstbasbeloppet har ju räknats upp med tillväxten i lönerna varje år.

Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, från i mars 2022 bedömde myndigheten att mellan 110 000 och 150 000 personer löneväxlar varje månad, och att löneväxlingen omfattar någonstans mellan 5 och 9 miljarder kronor årligen.

Av siffrorna att döma är statistiken bristfällig eftersom intervallen är så stora. Men att det blir färre som har så hög lön att det lönar sig att löneväxla är ställt utom tvivel.

Till det kommer de externa faktorer som kan göra att anställda väljer att favorisera plånboken nu, snarare än sen, alltså när det blir dags för pension.

Stigande räntor på bolånen, högre energipriser och dyrare mat i inflationstider kan göra att det blir svårare att "sälja in" löneväxling till anställda under 2023.