Idag kom Högsta Domstolen med en dom som hanterar den gamla stridsfrågan om en arbetsgivarägd tjänstepensionsförsäkring kan ingå i bodelning vid skilsmässa.
Praxis har historiskt varit att dessa försäkringar inte ska ingå i bodelningen men i HD:s dom görs det tydligt att om den ena maken under äktenskapet köpt tjänstepensionsförsäkringar och sparat i IPS, så kan värdet av dessa tillgångar faktiskt ingå i bodelning.
De två makarna i målet, som varit gifta sedan 1994, kom i tvist om vad som skulle gälla. Mannen hade under äktenskapet byggt upp en näringsverksamhet, senare ombildat till ett aktiebolag, där han köpte tjänstepension. Vid bodelningen ville han att dessa tillgångar inte skulle bodelas eftersom de tillhörde det aktiebolag som han drivit.
Högsta domstolen har i dagens dom pekat på att det kan leda till oskäliga konsekvenser, eftersom makens tjänstepensionsförsäkringar har köpts in av ett bolag som han själv varit ensam ägare till.
I processen har även diskuterats huruvida investeringarna som krävts gjort med pengar som varit enskild egendom eller inte men den stora frågan handlade om huruvida en individuell tjänstepension från hans egna bolag skulle ingå i bodelningen eller inte, vilket alltså ex-hustrun tyckte.
Både tings- och hovrätt har grunnat på frågan och givit makan rätt och efter att HD gått igenom historien så väljer man att titta på de regler som följde på den nuvarande lagstiftningen från 1998.
Där gjordes det klart att pension på grund av privat pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande nu skulle ingå i bodelning med anledning av äktenskapsskillnad, om det inte var oskäligt. Tjänstepensioner skulle fortsatt inte ingå.
Och det är där som HD nu sätter ner foten. Det här är nu en gammal fråga som lagstiftaren funderade över redan i förarbetena till nu gällande lagstiftning och här fanns en öppning som handlade om huruvida tjänstepensionen utfästs av någon som haft bestämmande inflytande
Sett i ljuset av 1989 års lagändring synes skälet till förarbetsuttalandena vara att makar som har ett bestämmande inflytande över hur deras tjänstepensionsförsäkringar ska utformas kan bestämma hur stora avsättningar som ska göras till försäkringen. Till bilden hör att de kvantitativa begränsningar som följer av inkomstskattelagen medger klart högre avsättningar till pensionsförsäkringar än de som görs enligt sedvanliga kollektivavtalsgrundade pensionsförsäkringar. En make som har ett bestämmande inflytande över hur stora avsättningar som görs, kan alltså välja att sätta av stora belopp till försäkringen med en gynnsam skattemässig behandling för avsättningarna över bolaget som utfäste tjänstepensionen.
Högsta domstolen går alltså in på en rättvise- och skälighetsbedömning och kommer fram till att tjänstepensionssparandet och IPS-sparandet som maken byggt upp ska ingå i bodelningen och skriver:
Utgångspunkten bör vara att den make som gör gällande att värdet av en pensionsförsäkring eller ett pensionssparande ska undantas från bodelningen enligt 10 kap. 3 § tredje stycket ska föra fram de omständigheter som enligt honom eller henne medför att oskälighet föreligger. Om dessa inte är ostridiga, har den maken att bevisa de omständigheter som ska ligga till grund för oskälighetsbedömningen.
Det är alltså den som hävdar att tjänstepensionen inte ska bodelas som har bevisbördan. Domen innebär alltså att det inte längre är självklart att tjänstepensioner inte med automatik ska hållas utanför bodelningen. Däremot innebär domen inte att alla tjänstepensioner ska bodelas utan att två makar som haft rätt till tjänstepension enligt kollektivavtal av typen plain vanilla kommer inte, med anledning av dagens dom, att påverkas.