NYHETSARKIVET
19 dec 2022 13:16
Riksrevisionen filar på ny rapport om ISK
I juni 2018 publicerade Riksrevisionen en rapport om Investeringssparkontot och effekterna av införandet som skedde 2012, när Peter Norman (M) var finansmarknadsminister. Rapporten visade att införandet hade lett till betydande skattebortfall för staten. Åren 2012-2017 hade staten fått in ytterligare 23 miljarder kr om man aldrig infört kontot.
"Därutöver kommer kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 att leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år", konstaterade Riksrevisionen.
Det här var nu ingen överraskning, det var en förutsedd effekt som omnämndes i förarbetena till reformen, även om man då trodde att staten inledningsvis skulle få ökade skatteintäkter under åren 2012-2015.
Så blev det inte vilket enligt Riksrevisionen berodde på att regeringen underskattade hur populärt ISK-kontot skulle bli och hur hög avkastningen kom att bli på de tillgångar som fanns på kontona. Riksrevisionen konstaterade att de är svårt att gissa om framtida skattebortfallseffekter av Investeringssparkontot, men man rekommenderade ändå att regeringen skulle redovisa hur mycket skatteintäkterna för staten påverkats av att ISK finns och används.
"Skattemässiga effekter bör redovisas. Resultaten i denna granskning visar att investeringssparkontots effekter på 2012-2017 års skatteintäkter har varit betydande och väsentligt skiljer sig från vad regeringen bedömde när förslaget om att införa investeringssparkonto lades fram för riksdagen. Av dessa skäl anser Riksrevisionen att regeringen återkommande bör informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Detta kan lämpligen göras i regeringens redovisning av skatteutgifter.
Så långt 2018 års rapport. Nu är Riksrevisionen på gång med en uppföljning. I ett brev från revisionsdirektör Anna Brink (som tog fram den förra rapporten) till Finansdepartementet vill hon veta hur den nuvarande regeringen tänker hantera skattebortfallsfrågan i redovisningen framöver och skriver:
"I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter har storleken på skatteutgiften för investeringssparkonto redovisats 20202021. I 2022 års skrivelse redovisades dock inte storleken av osäkerhets- och beräkningstekniska skäl. Jag undrar om regeringen har för avsikt att återigen redovisa storleken på skatteutgiften eller om man helt enkelt har återgått till den redovisning som gällde före 2020, det vill säga en redovisning utan en uppskattning av storleken på skatteutgiften?"
Hon hade bråttom och ville veta regeringens inställning i frågan den 16 december. Enligt Erik Sjöstedt på Finansdepartementet har man fått hela julen på sig att fundera på ett svar om hur tydligt man ska redovisa skattebortfall till följd av ISK. Ny deadline är den 16 december.
Om det liberala förslaget från valrörelsen med ett fribelopp på 300 000 kr i investeringssparkontot kommer naturligtvis skattebortfallet att öka, allt annat lika
"Därutöver kommer kapitalvinster som genererats under perioden men inte realiserats före utgången av 2017 att leda till ett framtida skattebortfall på ytterligare 19 miljarder kronor summerat över alla efterföljande år", konstaterade Riksrevisionen.
Det här var nu ingen överraskning, det var en förutsedd effekt som omnämndes i förarbetena till reformen, även om man då trodde att staten inledningsvis skulle få ökade skatteintäkter under åren 2012-2015.
Så blev det inte vilket enligt Riksrevisionen berodde på att regeringen underskattade hur populärt ISK-kontot skulle bli och hur hög avkastningen kom att bli på de tillgångar som fanns på kontona. Riksrevisionen konstaterade att de är svårt att gissa om framtida skattebortfallseffekter av Investeringssparkontot, men man rekommenderade ändå att regeringen skulle redovisa hur mycket skatteintäkterna för staten påverkats av att ISK finns och används.
"Skattemässiga effekter bör redovisas. Resultaten i denna granskning visar att investeringssparkontots effekter på 2012-2017 års skatteintäkter har varit betydande och väsentligt skiljer sig från vad regeringen bedömde när förslaget om att införa investeringssparkonto lades fram för riksdagen. Av dessa skäl anser Riksrevisionen att regeringen återkommande bör informera riksdagen om de skattemässiga effekterna av investeringssparkonto. Detta kan lämpligen göras i regeringens redovisning av skatteutgifter.
Så långt 2018 års rapport. Nu är Riksrevisionen på gång med en uppföljning. I ett brev från revisionsdirektör Anna Brink (som tog fram den förra rapporten) till Finansdepartementet vill hon veta hur den nuvarande regeringen tänker hantera skattebortfallsfrågan i redovisningen framöver och skriver:
"I regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter har storleken på skatteutgiften för investeringssparkonto redovisats 20202021. I 2022 års skrivelse redovisades dock inte storleken av osäkerhets- och beräkningstekniska skäl. Jag undrar om regeringen har för avsikt att återigen redovisa storleken på skatteutgiften eller om man helt enkelt har återgått till den redovisning som gällde före 2020, det vill säga en redovisning utan en uppskattning av storleken på skatteutgiften?"
Hon hade bråttom och ville veta regeringens inställning i frågan den 16 december. Enligt Erik Sjöstedt på Finansdepartementet har man fått hela julen på sig att fundera på ett svar om hur tydligt man ska redovisa skattebortfall till följd av ISK. Ny deadline är den 16 december.
Om det liberala förslaget från valrörelsen med ett fribelopp på 300 000 kr i investeringssparkontot kommer naturligtvis skattebortfallet att öka, allt annat lika
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907