20 dec 2022 13:50

Fondtorgsnämnden sågar FI:s remissvar om avgiftsmodellen

Den nya Fondtorgsnämnden (FTN) har lämnat ett förslag till hur man tänker sig (sjålv)-finansiera verksamheten. Det ska ske genom att ta ut avgifter av de fondbolag som vill erbjuda sina tjänster till spararna.

Den som vill lämna anbud för en fond inför upphandling ska betala 18 000 kr i startavgift. Därefter, om man upphandlas, ska det kosta 0,05 – 0,015 procent av det förvaltade kapitalet i fonden varje år med kvartalsvisa uttag. De 18 000 kronorna får man inte tillbaka, om man inte blir upphandlad.

I oktober skickade Fondtorgsnämnden sitt förslag på en mycket liten remissrunda till Finansinspektionen, Fondbolagens Förening och The International Bank and FinanceAssociation in Sweden (IBFA). De sistnämnda har inte svarat. Det läser Pensionsnyheterna i nämndens skrivelse "Avgiftsmodell - omhändertagande av
remissvar samt förslag till fortsatt hantering".

FTN anser att transparens för alla intressenter är av stor vikt när man bestämmer avgiftsmodellen för de tre olika avgiftsområdena; (1) granskningsavgifter för anslutna fonder, (2) anbudsavgifter från de fondförvaltare som ger in anbud, (3) årliga avgifter från de fondförvaltare som har ingått fondavtal med.

De här tre benen ska alltså täcka myndighetens kostnader för verksamheten. Vid behov ska avgiften kunna höjas eller sänkas.

Uppbyggnaden av myndigheten har kostat pengar redan innan man fått in några avgifter, vilket skapat underskott. Dessa ska dock vara amorterade inom fem år, när det börjar komma in ansöknings-, gransknings- och kapitalavgifter från fondbolagen.

Finansinspektionen gillar inte avgiftsmodellen och menar i sitt remissvar att man borde fokusera på en "låg initial avgift" och en "rörlig avgift utan tak" och anser att den modell som Fondtorgsnämnden föreslagit riskerar att bli dyr och svåröverskådlig.

Problemet med att täcka kostnader från början blir att de fonder som kommer in i de tidigare vändorna av upphandling kan anses subventionera dem som kommer in senare, när uppstartkostnaderna redan är betalda och amorterade.

Fondtorgsnämnden landar i att man under de första åren ska ta ut en jämn årlig avgift från de fondförvaltare som Fondtorgsnämnden ingått fondavtal med.

Avgiften ska ligga på en nivå som något överstiger den årliga kostnaden för vad det kommer att kosta när systemet fullt utbyggt. Avgiften ska vara beroende av vilken typ av fonder det är fråga till exempel aktie- eller räntefonder och alla i de respektive kategorierna ska ha samma avgift.

Alla ska alltså betala lite mer än de faktiska kostnaderna för att bygga upp verksamheten, något som påminner lite om den zillmering som livförsäkringsbolagen historiskt använt sig av.

Där var avgiftsuttaget "framtungt" för att inte befintliga sparare ska drabbas av att nya sparare kommer in och drar nytta av de kostnader som befintliga sparare bidragit med.

Fondbolagen ska alltså betala 18 000 kr per anbud, alltså en sorts deltagaravgift som man inte får tillbaka om man inte upphandlas. Den avgiften ska kunna anpassas uppåt och nedåt när man ser hur mycket eller lite avgifter man får in.

När fonderna är på plats vill Fondtorgsnämnden ta ut en rak och kapitalberoende avgift på 1,5 baspunkter, alltså 0,015 procent. För fonder med mindre komplex struktur, tänk indexfonder, ska det räcka med en tredjedel, alltså en halv baspunkt eller 0,005 procent.

Det här är något som FI sågar i sitt remissvar som tycker att det är orimligt att stora fonder ska få betala mer i kronor än mindre fonder. FI anser att det skulle vara rimligare med en fast avgift i kronor lika för alla.

Det tycker inte Fondtorgsnämnden som skriver: "Det skulle innebära att sparare i fonder med litet förvaltat kapital inom premiepensionen skulle subventionera sparare i fonder med ett högt kapital på ett sätt som skulle framstå som godtyckligt."

Det bör påpekas att remissinstanserna egentligen bara fått tycka till om avgiftsmodellen; det är nämnden som beslutar och de har bara att se till att avgiftsmodellen rimmar med den lagstiftning man har att följa.

Till våren 2023 ska de första fyra upphandlingarna inledas och 2025 ska hela fondtorget vara upphandlat. Hur många fonder som då kommer att finnas kvar bestäms av spararnas efterfrågan. Att de blir färre än idag är självklart och det kommer att vara många fonder som inte kommer att platsa på torget.

Förvaltare som vet med sig att de förvaltar dåliga fonder bör då fundera över om det är värt 18 000 kr för att vara med i en tävling där man riskerar att slås ut redan i en första gallring.