Storken kommer alltmer sällan, det föds färre barn per kvinna i Sverige. Nivån har inte varit så låg sedan 2005, meddelar SCB idag.
Vid slutet av 2022 var 10 521 556 personer folkbokförda i Sverige, en ökning med 69 230 personer eller 0,7 procent jämfört med året före. Folkökningen förklaras främst av ett invandringsöverskott på 51 844 personer.
Sveriges folkmängd ökar av två skäl, dels för att det invandrar fler än det utvandrar, och dels för att det föds fler än det avlider.
Folkökningen under 2022 förklaras till 75 procent av att antalet invandrare var fler än antalet utvandrare medan 14 procent förklaras av födelseöverskottet.
Det föddes 104 734 barn i Sverige under 2022, av dessa var 51,4 procent pojkar och 48,6 procent flickor. Jämfört med året före var det en minskning med 9 529 födda barn, eller 8,3 procent. Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige, konstaterar SCB.
Hur många barn som föds beror dels på antalet kvinnor i barnafödande åldrar, dels på hur fruktsamheten ser ut i olika åldrar.
Den summerade fruktsamheten minskade under 2022 till 1 521 barn per 1 000 kvinnor. Barnafödandet ökade något under 2021 men har haft en nedåtgående trend sedan 2010 då den summerade fruktsamheten var 1 985 per 1 000 kvinnor i barnafödande åldrar.
Vi behöver gå tillbaka till 1999 för att hitta en lägre summerad fruktsamhet än 2022, rapporterar SCB.
Som vanligt gäller att det alltid är barnen som avgör om det ska finnas pengar att betala pensionärernas pensioner med och att ur det perspektivet ser det mörkt ut, även om invandring kan lindra problemen nu när fruktsamheten bland dem som redan bor i Sverige går ned.