Finansinspektionen konstaterar i sin årsredovisning för 2022 att myndigheten har svårt att växa i takt med anslagsökningarna. Anslagen ökade med 46 miljoner kr under fjolåret, men vid årsskiftet uppgick FI:s anslagssparande till rekordhöga 51 Mkr, varav myndigheten högst får behålla 22 Mkr.
"Det höga anslagssparandet beror främst på en hög personalomsättning och en hög vakansgrad. Myndigheten hinner inte besätta ersättningsrekryteringar i samma takt som personal slutar. FI hade under hösten 2022 rekordmånga pågående rekryteringar, men det finns områden där FI inte lyckas fylla samtliga vakanser", står det i årsredovisningen.
I klartext betyder det att FI inte lyckas rekrytera kompetent personal i takt med att medarbetare slutar. Många vakanser leder till att anslagen till löner inte utnyttjas och därför uppstår det ett stort anslagssparande.
FI hade förra året kostnader på totalt 857 Mkr (+69 Mkr), varav 83 procent finansieras med anslag.
Den i särklass största kostnadsposten är tillsyn som förra året stod för 66 procent (361 000 timmar av tillsyn).
Näst största post är tillståndsprövning på 16 procent och regelgivning 11 procent. Intäkterna uppgick till 143 Mkr och kommer från avgifter till i första hand tillståndsprövningar.
Det kan konstateras att nytillträdande generaldirektören Daniel Barr som går ifrån Pensionsmyndigheten till Finansinspektionen inte kommer till ett dukat bord. Det saknas många medarbetare som ska göra jobbet.