24 mar 2023 15:58

Intressekonflikterna skärps när företagen ska byta ut frilagda premien

Just nu arbetar hundratals företag i Sverige med att försöka hantera de problem som uppstått med avsättningarna till 10-taggarnas tjänstepensioner. Åtminstone i de fall man använt sig av Alectas frilagda premier.

När Alecta började rabattera sina premier för ITP 2 för att bolaget (åtminstone då) hade för mycket pengar, blev det problem. Detta eftersom den frilagda premien under 2022 rabatterades med i snitt 30 procent. För 2023 är rabatten i genomsnitt 40 procent.

Det innebär att äldre medarbetare med tiotaggarlösningar kan drabbas av nollade premier under 2023. Redan 2022 var frågan het och då var det vissa försäkringsbolag som "frös" premierna vid den nivå som de hade haft 2021. Man låtsades som att Alecta inte rabatterade och fortsatte att fakturera 2021 års premier.

Snart sagt alla vill bli av med kopplingen till den frilagda premien och det vanligaste är att man då istället skapar premietrappor som inte har någon direkt koppling till Alectas premier för ITP 2.

Gör man ingenting riskerar man att medarbetare med tiotaggarlösningar blir skogstokiga för att de inte får några avsättningar alla till tjänstepensionerna. Något m¨åste helt enkelt göras.

Men frågan kompliceras av vad som kan kallas en rejäl intressekonflikt. Rådgivare och förmedlare som hjälper till i omställningsarbetet med premietrappor kan ju ha incitament att förmedla så höga premier som möjligt. Det är en anledning till att man tar utgångspunkt i de premier som gällde för 2021. Det var det år där den frilagda premien låg på sin högsta nivå någonsin.

Här kan man säga att även försäkringsbolagen i den här marknaden kan sägas dela det intresset, alla vill ju ha höga premieintäkter och förvaslta mycket pengar.

Även ledningarna i de premiebetalande bolagen kan ha personligt intresse av att en ny modell för premiesättningen blir så hög som möjligt. Det ger ju företagsledningarna och HR-cheferna bättre tjänstepensioner.

Det finns alltså (minst) tre parter som kan sägas ha intresse av att premierna blir så höga som möjligt.

Värt att ha i minnet att det finns en fjärde part som inte kan sägas vara med i diskussionerna och då handlar det om aktieägarna. Rent krasst kan man säga att deras aktieutdelningar blir högre om företagens personalkostnader hålls nere, allt annat lika.

Som vanligt blir det naturligtvis en avvägning mellan intresset att göra systemet "rättvist". Det var ju för övrigt en viktig anledning till att systemet med frilagd premie kom till. Då var det ju kostnadsneutralt för företaget om medarbetare lämnade den förmånsbestämd ITP 2 lösningen till förmån för en tiotaggarlösning.

Det var rättvisa då. Men i och med att premierabatterna stökat till sakerna på ett för företagen, och framför allt medarbetarna, oönskat sätt är det bråttom att hitta system som gör att man kan mönstra ut systemet med frilagd premie.

Med hänsyn till hur många parter som gärna vill ha högre premier efter en omgörning är det inte otroligt att den totala kostnaden kommer att öka för företagen.

Man utgår ju från rekordnivån från 2021 och möjligen minskar den med några procent och sen kompletterar för missgynnade "specialfall" så lär det knappast bli helt kostnadsneutralt. Det vill till att styrelserna styr rätt och hittar sätt att trösta aktieägarna…