Pensionsmyndigheten står i begrepp att byta ut två fonder som i dagsläget hanterar förvaltningen av tillgångarna i aktieportföljen för den traditionella försäkringen.
Totalt handlar det om värden på drygt 20 miljarder kr av myndighetens tradportfölj och i runda slängar en tredjedel av tillgångsmassan i försäkringen, som vid årsskiftet rymde omkring 62 miljarder kr.
Myndighetens traditionella försäkring är ett alternativ för de blivande pensionärer som vill ha en delvis garanterad utbetalning av sina premiepensionspengar och undgå en del av volatiliteten som finns, om man stannar kvar på fondtorget när värdet på olika fonder kan leda till att det i ansträngda lägen kan leda till att utbetalningarna sänks.
De 62 miljarder kr som fanns i den traditionella försäkringens tillgångsportfölj vid årsskiftet består av omkring 35 miljarder kr i räntebärande tillgångar, 24 miljarder i aktier och 2,6 miljarder kr i fastigheter.
Efter ett långt analysarbete beslöt myndigheten i början av mars att teckna avtal med Northern Trust och Blackrock om att göra affärer med dem i stället och kommer därför att göra sig av med fondinnehaven i Storebrand Global Plus och Handelsbanken Global Index Criteria A1. De förvaltar i dagsläget omkring 22 miljarder kr, enligt Pensionsmyndighetens årsredovisning.
Skälet till rockaden handlar inte om missnöje med fondernas prestationer utan snarare ett byt till en annan fondstruktur som innebär att myndigheten kan få en mer skattegynnad hantering av de utdelningar som fonden får in, där det största bidraget kommer från den amerikanska marknaden.
- Som en myndighet får vi möjlighet till en mer förmånlig skattebehandling i vissa länder, där USA är det viktigaste landet, när det gäller de utdelningar som tillförs fonderna. Vårt mål är att hålla nere kostnaderna för spararna och det här är ett sätt att uppnå det, säger Inger Söderbom kapitalförvaltare på Pensionsmyndighetens analysavdelning till Pensionsnyheterna.
Nu är det inte bara en fråga om att sänka skatten i fonderna omläggningen handlar om. Pensionsmyndigheten har ju även uppdrag att placera hållbart och kan därför inte placera i "vanliga" index. I globala index ingår ju aktier i företag som man inte vill ha med av hållbarhetsskäl och i vissa fall etiska skäl.
- Vi har en policy som säger att innehaven ska vara fossilfria, följa Parisavtalet och tycker även att det är bra om de följer FN:s 17 globala mål. Det är det vi utgått ifrån när vi skapat indexen, säger Inger Söderbom.
Fondkonstruktionen, som egentligen är en UCITS-fond, gör det möjligt för delägare i fonderna att stå för sina egna skattekostnader som belöper på deras respektive fondandelar. Det gör att det kan finnas andra delägare i fonderna som till exempel inte behandlas lika förmånligt av de amerikanska skattemyndigheterna.
Enligt de kalkyler som Pensionsmyndigheten gjort kan de nya Irlandsbaserade så kallade CCF-fonderna (Common Contractual Funds) initialt minska kostnaderna med 5-10 baspunkter, vilket för spararna kan ses som försumbart. Men med en snabbt växande portfölj i takt med att antalet sparare i fonden snabbt växer handlar det om mycket stora belopp.
När i tiden rockaden från Storebrand- och Handelsbankenfonderna ska ske kan inte Inger Söderbom svara på i dagsläget. Än så länge är det bara avtalstecknande som pågår med de två förvaltarna. Men Storebrand och Handelsbanken är informerade om att de kommer att få lyfta ut drygt 20 miljarder ur de fonder där man haft kapital från Pensionsmyndighetens traditionella försäkring.