29 mar 2023 15:52

Svenskarna vill behålla inkomstgrundad pension

Pensionsmyndigheten presenterade idag sin sista sammanfattande vägvalsrapport om det svenska pensionssystemet. Titeln på rapporten är "Behöver Sverige ett nytt pensionssystem?" Rapportens slutsats är ja eller vart fall vill man att frågan tas upp till en bred diskussion.

Myndigheten presenterar två förslag eller egentligen två ytterligheter Antingen går vi mot en baspension, tänk folkpension, för alla eller så bör nuvarande livsinkomstprincip återupprättas i pensionssystemet.

Svenska folket föredrar ett bevarande av nuvarande inkomstgrundande pensionssystem. I en webbenkät som Pensionsmyndigheten har beställt är det bara 12 procent av de svarande som vill skrota nuvarande pensionssystem och ersätta det med en baspension som skulle vara lika för alla.

Pensionsmyndigheten har av pedagogiska skäl utformat vägvalet i två alternativ. Antingen fortsätter politikerna på den inslagna vägen där livsinkomstprincipen urholkas ytterligare och ersätts av skattefinansierade inkomststöd för pensionärer eller så prövar man att återskapa livsinkomstprincipen som ryggraden i pensionssystemet genom att reformera grundskyddet och höja pensionsavgiften samt införa en gas i systemet.

- Vi är inte i en önskvärd situation i Sverige idag. Livsinkomstprincipen har satts ur bruk på grund av de senaste årens politiska ingrepp. Före införandet av inkomstpensionstillägget och höjda garantipensioner och bostadstillägg var det 33 procent av pensionärerna som hade någon form av skattefinansierad förmån till en årlig statlig kostnad på 23 miljarder kronor. Nu är det 70 procent av pensionärerna som har skattefinansierade förmåner till en årlig statlig kostnad på det dubbla. Livsinkomstprincipen har därmed satts ur spel, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

I rapporten citerar Pensionsmyndigheten Alice i underlandet, "Om du inte vart du ska, spelar det ingen roll vilken väg du väljer". Därför föreslår Pensionsmyndigheten en bred statlig utredning som tar upp de frågeställningar som Pensionsmyndigheten har identifierat i sin rapportserie om vägval i pensionssystemet.

Det första radikala alternativet om att införa en skattefri baspension på 15 000 kr i månaden för alla från 66 års ålder som skattefinansieras. Det avfärdas inte bara av svenska befolkningen men också av experter.

- Sverige och Kanada är de två länder som har haft de mest stabila pensionssystemen under de senaste 25 åren. Det vore synd om Sverige gav upp ett välfungerande system. Det är därför bättre om Sverige går vidare med alternativ 2 med höjd pensionsavgift och ett reformerat grundskydd, säger Nicolas Barr, professor vid London School of Economics och rådgivare när Sverige genomförde den stora pensionsreformen i slutet av 1990-talet.

Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, har en helt annan hållning än de flesta andra pensionsexperter. Han tycker att det är för mycket fokus på livsinkomstprincipen och att pensionssystemet istället ska fokuseras mot socialpolitiska mål om att ge alla medborgare en tillräcklig inkomst som pensionärer.

- Det första som borde göras är att höja pensionsavgiften till 20 procent. Sedan borde man lägga begreppet respektavstånd i papperskorgen. Där kan man också lägga den parlamentariska pensionsgruppen, som inte lyckats ta några beslut utom införandet av inkomstpensionstillägget, vilket var ett misstag. Jag tycker att Pensionsmyndighetens önskemål om en bred utredning kring deras systemvalsalternativ är poänglöst, då vi redan har den kunskap vi behöver. Men jag har gett upp hoppet om framtiden vad gäller pensionsdebatten, för ingen tycks orka fatta nödvändiga beslut, säger Joakim Palme.