Alecta meddelar idag att man sparkar sin aktieförvaltningschef Liselott Ledin, som nu är arbetsbefriad.
Hon har tillbringat sitt hela yrkesliv i olika roller på Alecta, bland annat som finansanalytiker och kommunikationschef, men efter 28 år får hon lämna. Detta som en direkt följd av förlusterna i de amerikanska nischbankerna som kostat Alecta 20 miljarder kr.
Frågan man kan ställa sig här är i vilken utsträckning Liselott ensam ska slängas under bussen? Har hon på eget initiativ fattat beslut om att investera i amerikanska nischbanker och sälja ut Handelsbanken, efter 71 år i portföljen?
Är hon ansvarig för att FI under 2022 gjorde platsbesök för att kontrollera "kapitalförvaltningens styrdokument, processer, rapporteringsvägar, hantering av incidenter och intressekonflikter"?
De orden återfinns i Finansinspektionens granskning av Alecta som utmynnade i att Alecta "vidtagit åtgärder" som gjorde att man kunde avskriva ärendet, dagen före midsommarafton i fjol.
Liselott Ledin var av allt att döma med bland dem som undersöktes av FI men absolut inte ensam. I beslutet nämns att FI stämt av med "cheferna för kapitalförvaltning, aktieanalys, aktieförvaltning, finansadministration samt ansvariga för de centrala funktionerna för riskhantering, regelefterlevnad och internrevision, så helt ensam kan hon inte ha varit.
Om nu Liselott Ledin nu ensam varit ansvarig för investeringsbesluten i de tre nischbankerna i USA och dessutom sett till att man köpt på sig mera aktier under perioden 2019 2022 är det rimligt att Alecta offrar henne, som man nu gör.
Men är det verkligen hon som ensam varit skyldig till att fatta det som styrelsens ordförande Ingrid Bonde idag. kallar för "osedvanligt oskickliga affärsbeslut inom kapitalförvaltningen".
Till saken hör att Ingrid Bonde förutom jobbet som styrelseordförande också har ordförandeposten i styrelsens finansutskott. Om nu de "oskickliga affärsbesluten" togs under 2019 har väl finansutskott och styrelse haft tid på sig att styra upp saken och se till att höja skickligheten?
Att de oskickliga besluten "allvarligt skadat förtroendet för Alectas kapitalförvaltning", är en no-brainer. Men har inte styrelsen ansvar för att se till att skydda förtroendet för kapitalförvaltningen? På vilket sätt har man i så fall gjort det?
Och om besluten att investera i nischbanker i USA legat i linje med ledningens förvaltningsmandat var det klokt av styrelsen att ge så vittgående mandat när konsekvenserna blev så omfattande som de blev?
Det var ju en inte helt obetydlig riskkoncentration som rockaden från svenska gammelbanker till amerikanska niscbanker kom att innebära.
Hela Alectas krishantering av ärendet handlar nu om att hitta något offer i ett Machiavelliskt drama, där styrelsen kan distansera sig från skandalen. Och då blev det Liselott Ledin som igår kväll fick reda på att hon skulle arbetsbefrias, vilket omedelbart effektuerades.
"Styrelsen ser allvarligt på det som skett. Åtgärderna som nu vidtas är ett steg på vägen mot ett återställt förtroende för Alecta och att ta lärdom av det som skett", säger Ingrid Bonde i en skriftlig kommentar till TT idag.
Liselotte Ledins jobb går nu istället till Alectas styrelseledamot Ann Grevelius som den 20 april tar över som tillförordnad aktiechef. I samband med det lämnar hon sin styrelseplats. Ann Grevelius har tidigare bland annat varit chef för SEB:s kapitalförvaltning.
Men Alectas vd Magnus Billing sparkar också sig själv från jobbet som vikarierande kapitalförvaltningschef. Det var ett jobb som han tog på sig i samband med att den ordinarie kapitalförvaltningschefen Henrik Gade Jensen insjuknade i sviter av en Covidinfektion. Gade Jensen han bara hann bara gå till jobbet i två veckor, innan han insjuknade.
Han väntas inte vara tillbaka förrän efter sommaren och till dess blir det ännu en vikarie, eller tillförordnad kapitalförvaltningschef, efter Magnus Billing. Det jobbet går till Kerim Kaskal, som bland annat haft jobb som CIO på AP3. Magnus Billing måste alltså ha kommit till insikt om att han själv inte dög som vikarie som chef för kapitalförvaltningen, när han testade det i skarpt läge. Eller att det finns en kapitalförvaltningschef att skylla på om det skulle komma upp något annat och ännu okänt problem på Alecta.
Enligt pressmeddelandet idag heter det att Magnus Billing, inom ramen för sitt mandat, beslutat om förändringar inom förvaltningen. "Inom ramen för placeringsriktlinjerna påbörjas omgående en minskning av risken med höga ägarandelar i enskilda bolag långt ifrån vår hemmamarknad, med fokus på koncentrationen i de amerikanska innehaven."
Det pekar mot att man i större utsträckning kommer att öka placeringar i indexfonder på marknader som man inte ser från fönstren kring Stureplan, eller i vart fall i Europa. I samma pressmeddelande tonar man ännu en gång ner värdet av förlusterna som visserligen är stora i kronor men myggbett i portföljen och skriver:
"Förlusterna i de tre amerikanska bankerna står för en liten del av Alectas kapital och påverkan på kundernas pensioner är mycket begränsad. Men det har allvarligt skadat kundernas förtroende för Alecta och vår aktieförvaltning. Det är nu upp till oss att bevisa att vi förtjänar deras förtroende igen. Alectas aktieförvaltning behöver en nystart och en ny ledning. Jag har därför efter diskussioner med styrelsen beslutat om de här åtgärderna", säger Magnus Billing.
Alectas styrelse har ju inte direkt varit dominerad av personer med kapitalförvaltningserfarenhet. En genomgång i Dagens Industri häromdagen visade att det egentligen bara var två personer i som var riktigt uppsjungna i den disciplinen. En av dem var just Ann Grevelius som nu alltså ska lämna Alectas styrelse för att bli operativ inom aktieförvaltningen men som tillförordnad. Kvar finns då bara Magnus von Koch från Unionen, som är fackförbundet Unionens kapitalförvaltare. Ingen av de övriga personerna i styrelsen har den erfarenheten enligt DI.
Så frågan till Alectas överstyrelse, läs bolagsstämman, borde bli varför har vi inte en styrelse som är fokuserad på, och kunnig i, frågor som rör kapitalförvaltning om det är det vi ägnar oss åt?