27 apr 2023 13:53

Pensionsmyndigheten: Medelpensioneringsåldern faller

Att svenskarna behöver jobba längre för att kompensera för stigande medellivslängd är något som hörs i debatten men som inte riktigt märks av i verkligheten.

Den så kallade medelpensioneringsåldern ligger fortfarande under den tidigare "pensionsåldern", alltså 65 år. Det visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten som har uppdraget att varje år hålla regeringen uppmärksam på utvecklingen.

Årets rapport visar att medelpensioneringsåldern nu faller, svenskarna går alltså i genomsnitt något tidigare i pension än vad som gällt på senare år, då man noterat ökningar på någon eller några månader.

Men när reglerna ändras går det att se anpassningar av pensioneringsbeteendet. Efter att sedan 2004 långsamt ha minskat ökade medelpensioneringsåldern kraftigt under 2020 till följd av de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Dels höjdes den lägsta åldern för uttag av allmän pension från 61 till 62 år, dels höjdes den så kallade LAS-åldern från 67 till 68 år.

"Efter 2020 har den nedåtgående trenden återupptagits, om än från en högre nivå. Skulle samma trend fortsätta ostört, utan till exempel åldershöjningar i systemet, skulle nivån vara åter på 2019:s nivå under 2024", skriver Pensionsmyndigheten i rapporten.

Nu är det vanskligt att tala om snittålder för när man kan kalla sig pensionär. En tydlig trend på senare år är ju att många blir jobbonärer och alltså går ned i arbetstid och tar ut pension samtidigt som man har lön från arbete.

Tittar man på vilka grupper som väntar längst med att gå i pension är det universitets- och högskolelärare som biter sig kvar mest envist. Män i den gruppen går i pension vid 66,8 år och kvinnor vid 66,7 år i genomsnitt. De som går tidigast är maskinoperatörer vid stål- och metallverk och det gäller både män och kvinnor, 64 respektive 63,7 år.

Bland de vanligaste yrkena för kvinnor så är det sjuksköterskor och organisationsutvecklare som har den högsta genomsnittliga pensioneringsåldern, cirka 65 år. Bland mäns vanligaste yrken så har IT-arkitekter och civilingenjörsyrken den högsta genomsnittliga pensioneringsåldern och lämnar ett par tre månader efter fyllda 65 år.

Pensionsmyndigheten noterar även att det är stor skillnad mellan inrikes- och utrikes födda. I genomsnitt skiljer det 20 år i pensionsintjänande mellan grupperna, även om genomsnittsmåttet blir missvisande. Detta eftersom det finns utrikes födda med 40 års intjänande i Sverige och i andra änden av skalan finns de som har noll eller bara ett fåtal år i andra änden av skalan. Skillnaden har ökat jämfört med både 2020 och 2021.

Medelpensioneringsåldern för 2022 var 64,8 år för dem som började ta ut allmän pension under året. Skillnaden mellan män och kvinnor var små, 64,8 år för kvinnor och 64,9 år för män.

Variationen över tid är relativt liten. Sedan 2004 har variationen varit fem månader mellan den högsta och den lägsta medelpensioneringsåldern. Det visar pensionsmyndighetens rapport "Pensionsåldrar och arbetslivets längd."

I Stockholms län är genomsnittlig pensioneringsålder 65 år för både kvinnor och män. Motsvarande pensioneringsålder i Norrbottens län är 64,3 år, visar länsvisa data.