NYHETSARKIVET
2 maj 2023 14:17
Regeringen vill sänka skatter för pensionärer under 2024
Det ser ut att bli skattebingo för såväl pensionärer som jobbonärer under nästa år. Den 28 april skickade regeringen ut en promemoria på remiss som innebär att skatten på pension ska sänkas genom att man höjer det särskilda grundavdraget. Den sänkningen avser då alla pensionärer och blir alltså en bred skattesänkning. För dem som fyllt 66 år och fortsätter att jobba blir sänkningen i genomsnitt 1 100 kr per år, skriver regeringen.

Regeringen vill även sänka marginalskatten genom att minska avtrappningen för äldre som fortsätter att jobba. I promemorian skriver regeringen att marginalskatten idag är omkring 55 procent vid genomsnittlig kommunalskatt och det är för mycket, tycker regeringen och vill slopa avtrappningen av avdragen som gäller vid högre inkomstnivåer.

Det innebär att de som jobbar får en förbättrad skattesits och här är regeringen noga med att även pensionärer som lever på pension ska få mer kvar i plånboken efter skatt, så att inte klyftorna mellan grupperna ökar.

"Det är likaså viktigt att det fortsatt finns starka drivkrafter för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden samtidigt som det är av vikt att det inte uppstår en skatteklyfta för personer som efter ett långt arbetsliv väljer att gå i pension. Även avtrappningen i det förhöjda grundavdraget bör därför tas bort", skriver regeringen i promemorian.

Regeringen vill även satsa på att förstärka jobbskatteavdraget och planerar att satsa 8,7 miljarder på den reformen. Förslaget är att både det vanliga jobbskatteavdraget, som gäller alla, och jobbskatteavdraget för äldre höjs.
Här lägger regeringen siktet på heltidsarbetande med låga eller medelhöga inkomster. I genomsnitt minskar skatten med ca 1 900 kronor per år för dem som omfattas av det ordinarie jobbskatteavdraget och omkring 1 000 kronor per år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget för äldre.

I promemorian föreslås vidare att en indexering ska införas i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Det föreslås även att jobbskatteavdraget ska förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år. Det blir alltså ännu mer förmånligt att jobba efter 69 års ålder, en sorts senioritetstillägg.

Frågan är bara om dagens och framtidens pensionärer och jobbonärer verkligen kommer att klara av att räkna fram hur mycket det kommer att löna sig skattemässigt och ge de morötter eller incitament till fortsatt arbete som regeringen vill se. Det kommer att bli väldigt snårigt att bedöma.

De föreslagna ändringarna i inkomstskattelagens 63 kapitel rymmer 25 olika procentsatser med höjningar och sänkningar av andelar av prisbasbeloppen. Men även om an inte klarar av att räkna med alla procentsatser är det tydligt att skatterna är på väg ned. Det kommer att betyda mer pengar i plånboken för såväl pensionärer som jobbonärer. Det kanske räcker att känna till det…

Det är avslutningsvis värt att notera att en total sökning på årtalet 1957 inte ger några träffar alls i den 43-sidiga promemorian. Regeringen vill nog gärna glömma att de som är födda det året och gått i pension haft ett annus horribilis under 2023 eftersom de blev blåsta på sitt särskilda grundavdrag.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024. Återstår att se vad remissinstanserna har att anföra.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907