24 maj 2023 16:20

Medellivslängden ökade mest för utrikes födda män med låg utbildning

Mellan 2012 och 2019 ökade medellivslängden i samtliga utbildningsgrupper. År 2020 sjönk den i alla grupper, mest för utrikes födda, men har sedan åter ökat. För personer födda i Sverige med eftergymnasial utbildning var medellivslängden 2022 också något högre än 2019.

Det rapporterar SCB idag.

Medellivslängden har ökat stadigt i Sverige för både kvinnor och män, och för både utrikes födda och födda i Sverige. Men 2020 minskade medellivslängden i Sverige till följd av höga dödstal i covid-19.

År 2021 ökade medellivslängden igen och var tillbaka på ungefär samma nivå som 2019, men ytterligare ökning efter 2021 sågs bara för de med eftergymnasial utbildning.

År 2022 var den återstående medellivslängden räknat från 30 års ålder drygt 55 år för kvinnor och drygt 52 år för män. Den var ungefär samma för kvinnor respektive män födda i Sverige och utrikes födda.

Jämfört med 2012 har medellivslängden från 30 års ålder ökat med drygt ett år, även om det var en tydlig nedgång 2020 på grund av höga dödstal i covid-19. Nedgången 2020 märktes i alla utbildningsgrupper, men nedgången var större för utrikes födda. Nedgången var som störst, 1,2 år, för utrikes födda med förgymnasial och eftergymnasial utbildning.

Det är tydliga skillnader i medellivslängd mellan grupper med olika utbildningsnivå. Personer med gymnasieutbildning har några års högre medellivslängd än de med förgymnasial utbildning och de med eftergymnasial utbildning har i sin tur några års högre medellivslängd än de med högst gymnasieutbildning.

Under perioden 2012 till 2022 har skillnaderna mellan grupperna ökat något, särskilt för födda i Sverige. Det beror på att medellivslängden sedan 2012 har ökat tydligt för eftergymnasialt utbildade men inte för dem med en förgymnasial utbildning.

År 2022 var skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och förgymnasial utbildning knappt 7 år för födda i Sverige. År 2012 var skillnaden mellan dessa grupper drygt 5 år. Skillnaden mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial utbildning har också ökat mellan 2012 och 2022, från drygt 2 till drygt 3 års skillnad.

Det finns en viss variation i antalet återstående år vid 30 års ålder mellan länen. I gruppen med en förgymnasial utbildning har de som bor i Hallands län högst antal återstående år, 51,0, och de som bor i Norrbottens län har lägst antal återstående år, 48,6.

Bland gymnasieutbildade är det också de som bor i Hallands län som har högst antal återstående år, 54,6, och de som bor i Norrbottens län som har lägst, 52,0 år, meddelar SCB.

Budskapet kan enkelt sammanfattas; ju högre/längre utbildning desto högre medellivslängd. Och om man inte gått i gymnasiet så ska man bo i Halland för att ha högst chans att bli gammal.