Den sista maj meddelade regeringen att man nu tagit del av McKinseys sista granskning av AP-fondernas verksamhet för 2022.
Just det året blev förstås ett riktigt ras, och avkastningen blev minus 8 procent i snitt för fonderna. Det är det största raset sedan 2008. På längre sikt har det dock gått bra.
Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertfondernas genomsnittliga årliga avkastning varit 6,2 procent per år. Fonderna har därmed bidragit positivt till den lång-siktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet, noterar regeringen.
Buffertfondernas totala förvaltningskostnader uppgick sammanlagt till 1,6 miljarder kronor. Kostnaderna återspeglar bland annat att förvaltningen är utspridd på fem fonder. Buffertfonderna svarar för kostnaderna genom att de dras ifrån de medel som fonderna förvaltar.
Under 2022 uppgick avkastningen för ickevalsalternativet AP7 Såfa till -9,5 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till -15,1 procent.
AP7 Såfa har haft en genomsnittlig avkastning på 7,4 procent sedan 2001, vilket kan jämföras med 4,8 procent för de privata fonderna i premiepensionssystemet.
Under 2022 har samtliga AP-fonder fortsatt att arbeta aktivt med hållbarhetsfrågor. Regeringen bedömer att FörstaFjärde AP-fonderna har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt. Även Sjätte och Sjunde AP-fonderna har arbetat aktivt med hållbarhetsfrågor och infriat regeringens förväntningar på fonderna.
Så nu kan vi vända blad och lägga 2022 till handlingarna. Om ett år görs traditionsenligt en ny granskning för innevarande års verksamhet. Då är det bolaget Arkwright under ledning av Mats Langensjö, som vunnit uppdraget att granska fonderna efter upphandling.