Denna eller nästa vecka väntas regeringen anta en lagrådsremiss i lagen om en tilläggsskatt för företag i stora koncerner.
Den nya lagen, som ska träda ikraft vid årsskiftet, innebär att det införs en minimibeskattning av stora koncerner.
Folksam och Skandia varnar nu i en skrivelse till regeringen för att lagen kommer skapa en konkurrenssnedvridning och att 2 miljoner sparare i svenska kundägda (ömsesidiga) försäkringsbolag riskerar att drabbas på ett oavsiktligt sätt, skriver Folksam och Skandia via Folksams chef för samhällskontakter, Emma Lindberg.
Den nya lagen är resultatet av ett mångårigt arbete i OECD för att skapa en minimibeskattning av multinationella företag och förhindra skattearbitrage i stora företag med verksamheter i flera länder. EU antog i december 2022 ett EU-direktiv om minimibeskattning av multinationella företag, som är en anpassning till OECD:s modell. Den svenska lagen är en anpassning till detta EU-direktiv.
Enligt den statliga utredningen som presenterades i februari i år (SOU 2023:6) är det 124 svenska koncerner som kommer omfattas av minimibeskattningen, som ska säkerställa att intäkter hos företag som ingår i stora koncerner ska beskattas med minst 15 procent.
Det finns dock undantag som gör att beskattningen för en viss typ av koncerner kan sättas ned till noll i fem år. Men enligt Folksam och Skandia, som lobbat hårt i frågan, så finns en risk att de negativa effekterna kommer att synas direkt när lagen träder ikraft vid årsskiftet.
"Folksam och Skandia uppmanar regeringen att det införs en justeringspost i lagrådsremissen som likställer beskattningen mellan ömsesidiga och vinstutdelande livbolag. Medel för förväntad skatt behöver reservsättas av bolagen direkt när lagen träder ikraft, även om skatten ska betalas längre fram. Detta påverkar bolagens solvens negativt och därmed riskutrymmet, vilket riskerar påverka avkastningen till spararna negativt.
Vinstutdelande livbolag drabbas inte i samma utsträckning på grund av att resultat i dessa bolag, som är hänförligt till försäkringstagarna, skuldförs som försäkringstekniska avsättningar.
"En annan omedelbar risk är att det sker utflytt och återköp från kundägda till vinstutdelande livbolag. Risken är att förmedlare väljer att rekommendera vinstutdelande bolag framför ömsesidiga bolag på grund av den olikformiga skattebelastningen. Denna skillnad i skattebörda bedöms leda till en betydande konkurrenssnedvridning på den svenska livförsäkringsmarknaden till nackdel för ömsesidiga bolag och deras kunder", skriver Folksam.
Det har varit kraftig kritik mot lagförslaget i remissvaren. Finansinspektionen tillhör kritikerkören:
Lagförslaget är otillräckligt genomarbetat, vilket gör att förslagets följder blir svåra att värdera, skriver FI bland annat. Finansinspektionen skriver även att det behöver förtydligas om icke vinstutdelande företag behöver betala tilläggsskatt på vinster hänförliga till traditionell livförsäkring. Om så är fallet måste konsekvenserna för livförsäkringsmarknaden analyseras noggrant.
Lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (minst 750 miljoner euro i årlig inkomst) är ovanligt komplicerat. Varje stat ska beräkna om ett företags inkomster är lågbeskattade i förhållande till företagets verksamhet i andra länder. Då ska den nationella tilläggsskatt som antagits i lag användas för att företagets samlade beskattning ska uppgå till minst 15 procent.