Igår höll finansminister Elisabeth Svantesson (M) en presskonferens på Harpsund innan regeringens årliga kräftskiva. Finansministern meddelade att inflation och negativ tillväxt under 2024 gjorde att man avsåg att föra en stram finanspolitik. Detta för att inte spå på inflationen ytterligare. Det sistnämnda kan ju leda till att riksbanken måste höja styrräntorna ytterligare, vilket man redan meddelat.
Reformutrymmet i budgeten beräknades till 40 miljarder kr för 2024, men det är många av dessa miljarder som redan är intecknade genom löften sedan tidigare. Det gäller till exempel försvaret som ska nå målet om resurser motsvarande 2 procent av BNP enligt Natoreglerna.
Till det kommer profilfrågan för regeringen som innebär ökade resurser för att bekämpa brottsligheten. Och ju magrare budget desto svårare kan det bli att tillmötesgå alla krav på stöd och kompensation, något som till exempel generation 1957 går och hoppas på.
En annan grupp som hoppas på kompensation för ökade levnadsomkostnader är garantipensionärerna som enligt praxis ska få påökt till följd av basbeloppshöjningen som kommer som en följd av den höga inflationen.
Det gäller även höginkomsttagarna som kan hålla nere skatten. Detta i och med gränsen för den statliga skatten flyttas uppåt i takt med prisbasbeloppet. Men hur huggsexan om de 40 miljarderna slutar sa regeringen ingenting om igår. Budgetförhandlingar pågår