Totalavkastningen för AP3 landade på 5,5 procent under första halvåret, vilket motsvarade 25,7 miljarder i resultat.
Förvaltat fondkapital uppgick vid halvårsskiftet till 491,5 miljarder vilket gör AP3 till den största av de fem AP-fonder som utgör buffertfonden i pensionssystemet.
De fyra första AP-fonderna hade samma startkapital från starten 2001. Sedan dess har deras olika förvaltningsstrategier lett till olika resultat.
AP4 har i många år varit den största i buffertfonden, men nu har AP3 med nye vd:n Staffan Hansén seglat förbi.
Han säger dock i halvårsrapporten att det inte skett några större förändringar sedan han tillträdde.
"Marknaden har präglats av fortsatt osäkerhet och vi har därför inte gjort några större förändringar i vår investeringsportfölj".
AP7 ingår inte i pensionssystemets buffertfond, men är den klart största AP-fonden med 1 067 miljarder i fondkapital.
AP6 ingår i buffertfonden, men är den klart minst AP-fonden som specialiserat sig på investeringar i onoterade bolag.
Så här såg det ut vid halvårsskiftet för de fyra första AP-fonderna, som då tillsammans förvaltade 1 847, 1 miljarder kr.
AP1: 6,6 procent avkastning, 446 mdr i fondkapital
AP2: 4,8 procent avkastning, 424 mdr i fondkapital
AP3: 5,5 procent avkastning, 491,5 mdr i fondkapital
AP4: 6,0 procent avkastning, 485,6 mdr i fondkapital
Alla AP-fonder hade vid starten 2001 samma startkapital, 134 miljarder kr. Om alla haft lika hög avkastning som AP 3 genererat sedan dess, hade den totala förmögenheten varit 1 966 miljarder kr, alltså knappt 119 miljarder kr mer än vad som var fallet vid halvårsskiftet.
Om alla istället följt förvaltningsreceptet för AP2, skulle buffertfonderna vid halvårsskiftet istället varit värda 1 696 miljarder kr, 151 miljarder kr mindre. Vi har då räknat AP3 x 4 och AP 2 x 4, för att illustrera skillnaden.