I helgen meddelade regeringen att man avsåg att stoppa den sedvanliga KPI-uppräkningen i skatteskalorna.
Det betyder att man inte flyttar upp gränsen för när höginkomsttagarna ska betala statlig skatt. Taket kommer därmed att ligga kvar på 51 000 kr i månadslön och inkomster därutöver träffas då av statlig skatt.
Det här har varit en linje som Sverigedemokraterna drivit och moderaterna har i praktiken fått kompromissa sig fram i regeringsunderlaget för att alla ska kunna acceptera den uteblivna skattesänkningen för höginkomsttagarna.
"Med hänsyn till det nuvarande ekonomiska läget och regeringens prioritering att bekämpa inflationen är det viktigt att få till en återhållsam och finansierad budget. Den uppräkning som gjordes för beskattningsåret 2023 följde det ordinarie förfarandet och var historiskt hög. Det finns skäl att pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2024 för att kunna finansiera andra satsningar som stöttar hushållen", skriver regeringen.
Förslaget innebär att skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster uppgår till 598 500 kronor för beskattningsåret 2024. Om skiktgränsen skulle räknas upp enligt det ordinarie förfarandet skulle den uppgå till 666 200 kronor", skriver regeringen i promemorian med förslaget.
Totalt berör förslaget 11 procent av de yrkesverksamma som alltså har lön över 51 000 kr under 2023. Den pausade höjningen gör att gruppen växer till totalt 13 procent och det blir därmed en sorts Robin Hood-effekt att ta från de rika och ge till de fattiga.
Höginkomsttagare får betala mer i skatt medan låg- och medelinkomsttagare kommer att få ett ytterligare jobbskatteavdrag som ska trappas av mot högre inkomster med toppen vid löner på 38 600 kr.
Till Robin Hood-åtgärderna dessutom att garantipensionerna kommer att räknas upp i linje med ökningen av prisbasbeloppet och alltså inte pausas. Åtminstone har regeringen inte sagt att man inte tänker sluta värdesäkra garantipensionerna.
Antalet personer som förväntas betala statlig inkomstskatt 2024 med förslaget om pausad uppräkning uppskattas till ca 1 080 000, vilket är ca 330 000 fler än med ordinarie uppräkning och omkring 120 000 fler än 2023.
För dem som fyllt 66 år vid årets ingång 2024, innebär förslaget en skattehöjning om de har en fastställd förvärvsinkomst över ca 707 200 kronor. För personer med fastställd förvärvsinkomst i intervallet mellan 707 200 kronor och 758 700 kronor innebär förslaget en höjd skatt med mellan 0 och 13 500 kronor 2024.
För personer med en fastställd förvärvsinkomst över ca 758 700 innebär förslaget en skattehöjning med ca 13 500 kronor 2024, läser Pensionsnyheterna i promemorian.
Enligt regeringens egna simuleringar av det liggande förslaget kommer det att kosta att låta höginkomsttagarna få högre skatt genom ett försämrat arbetsutbud. De förväntas enligt regeringen jobba i mindre utsträckning än tidigare och skriver:
"För personer med beskattningsbar förvärvsinkomst mellan ca 598 500 och 666 200 kronor ökar marginalskatten till följd av förslaget. Det innebär att det ekonomiska utbytet av en ytterligare arbetad timme minskar."
Men att de helt skulle sluta jobba för att skatten blir för hög, tror man inte regeringen på och skriver:
"Då förslaget främst berör personer med relativt höga inkomster förväntas effekter främst påverka arbetade timmar för personer som arbetar både före och efter reformen och i mindre utsträckning påverka valet om att delta på arbetsmarknaden eller inte eller nivån på arbetslösheten.