8 sep 2023 15:31

Lita inte på långa indexserier om fonderna fusionerats

Den 25 augusti meddelade Max Matthiessen att man skulle låta fondbolaget Naventi ta över alla fonder från Max Matthiessens egna fondbolag Navigera. Navigera var det större bolaget med 48 miljarder kr under förvaltning, medan Naventi adderade omkring 20 miljarder kr, när Max Matthiessen köpte bolaget under 2021.

Den här typen av fusioner uppstår ofta och det vanligaste är att det bolag som har haft sämst track record på sina fonder historiskt stoppas in i bolaget med en bättre historia.

Man brukar säga att om man startar tio fonder och fem går dåligt så fusionerar man dem. På så sätt kan man putsa till sin historia. Det gör att det finns tusentals fonder i världen som har det gemensamt att de innehåller kapital och att de har en dålig historia av underperformance och att dessa sioffrpor kan putsas upp med hjälp av den övertagande fondens historia.

- Det kan vara bra för spararna som legat i de sämre fonderna som nu får flytta till en som historiskt varit bättre. Och om den övertagande fonden har haft ett bättre record och man fortsättningsvis följer det så är det ju ”rätt” record som visas, säger Erik Fransson, kanslichef på Fondtorgsnämnden till Pensionsnyheterna.

Han påpekar att fondförvaltare som lägger ned dåliga fonder och fusionerar med bättre skapar en situation av det som på engelska kallas ”survivorship bias”.

- Det betyder att en fondkategori kan se bättre ut än den varit eftersom alla dåliga fonders resultat försvinner i en sammanvägning, säger han.

Lite som att rensa upp i resultattabellen i fotboll där man fusionerar lag och raderar de förluster som funnits i det övertagna laget.

Fredrik Nordström, vd för Fondbolagens förening, kommenterar saken så här i ett sms:

”Det finns regler för hur fusioner går till. Den övertagande fonden är den som styr placeringsinriktning och det är den fondens historik som presenteras. Kunden får förköpsinformation och har möjlighet att sälja sitt innehav innan fusionen genomförs. I praktiken vill man oftast vill flytta in kapitalet i den framgångsrika fonden och inte till den som har gått dåligt”, uppger han.

Erik Fransson, som nu har att upphandla fonder är noga med att granska de anbudsgivare som kommer och då se på vad förvaltaren gjort historiskt och att man måste ställa frågor kring historien och se till att den är relevant. För kunderna kan det vara fördelaktigt att komma in i den fond som är bättre skött historiskt och där förvaltaren kan förklara vad han säger att han ska göra och vad hen vill uppnå. Så de spararna kan vara nöjda om de får sitt kapital förvaltat på ett bättre sätt än tidigare.

- Det började vi jobba med i den första genomgången på Pensionsmyndigheten, det vi kallade steg 1. Fonder som inte kunde svara för historien eller inte kunde berätta hur deras record såg ut kunde exkluderas, säger Erik Fransson.

Men långtifrån alla kunder som får se en fin graf över en fonds historiska prestationer lär bry sig om saken. Och i all information och reklam som sparare får ta del av står det ju alltid svart på vitt att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden. Men i upphandlingar som görs kan det vara avgörande att fonder som lägger anbud har en bra avkastningshistoria. Det väger till exempel tyngre än fondens hållbarhetskrav. I Collectums upphandling av ITP-förvaltare vägde hållbarhet noll, när man gjorde urvalet. Där var det istället pris och historisk avkastning som skilde agnarna från vetet.