Hushållens likvida sparande för andra kvartalet 2023 var ovanligt högt. Kvartalet präglades av högt fondsparande samtidigt som nettoinsättningen på bankkonto var låg och tillväxttakten i lån var nära noll. Det rapporterar SCB idag.
Hushållens likvida sparande är vanligtvis som högst under årets andra kvartal, då skatteåterbäring och aktieutdelningar betalas ut. Även med det i beaktning var hushållens likvida sparande för andra kvartalet 2023 ovanligt högt och uppgick till 126 miljarder kronor, vilket är 81 miljarder kronor högre än motsvarande kvartal föregående år.
Hushållens nettoinsättning på bank har halverats under andra kvartalet 2023 jämfört med samma kvartal föregående år och uppgick till 49 miljarder kronor. Nettoinsättningen på bankkonton har inte varit på denna låga nivå för ett andra kvartal på fem år.
Under de fyra senaste kvartalen har hushållens nettoupplåning, nytagna lån minus amortering, mattats av betydligt. Hushållens nettoupplåning uppgick till 15 miljarder under andra kvartalet, vilket var 60 miljarder lägre än motsvarande kvartal föregående år.
Hushållens sparande i fonder var högt och uppmättes till 49 miljarder kronor. Det var framför allt aktiefonder och andra fonder som bidrog till det höga fondsparandet, men även räntefonder nettoköptes under kvartalet.
Årsförändringen av det likvida sparandet och nettotransaktioner av fonder följer varandra från andra kvartalet 2022.
Det likvida sparandet exklusive nettotransaktion av fonder har haft en negativ trend de senaste fyra kvartalen och denna negativa trend har förstärkts sedan utgången av 2022. Hushållens sparande i fonder har därmed haft en stor positiv påverkan på det likvida sparandet under det första halvåret 2023, skriver SCB.