Skandias attack mot avtalsparternas sätt att styra tjänstepensionsmarknaden är i allt väsentligt bara ett nytt kapitel i en lång följetong som pågått i mer än 20 år. Eller varför inte sen 2017 när SPP bildades...
De privata försäkringsbolagen har av naturliga skäl tyckt illa om att Svenskt Näringsliv och facken skapat egna bolag för att ta hand om förvaltningen av de pensionspremier som företagen betalar in enligt kollektivavtalen som de designat.
Eftersom de anställda, som alltså är försäkrade, inte alltid tycker att pensioner är det sexigaste de kan tänka sig innebär det att många blir soffliggare och blir därmed till gratiskunder som kommer in utan de kostar något i försäljningansträngningar för ickevalet i Alecta. Och de som omfattas av ITP2 har försetts med sofflock om de inte ens orkat välja förvaltare för ITPK.
Privata bolag måste ju avlöna säljare och ägna sig åt marknadsföring, något som även sker i partsbolagen men det är myggbett på kostnadssidan Och med undantag för de miljarder som Alecta nu spelat bort i amerikanska nischbanker är det inte heller något som lär påverka de anställdas framtida pensioner i någon nämnvärd utsträckning.
Om man inte fortsätter att koncentrera sina investeringar till nitlottsbolag kommer solen att gå upp över Alecta även i fortsättningen.
För Alecta har varit bra på att leverera. Kanske inte främst för att man varit genial utan att man i kraft av sin storlek kan hålla kostnaderna nere.
Vad värre är, och det är där skon klämmer i Skandiaklagan, så är det de anonyma avtalsparterna som styr över avtalen.
Visserligen är Alecta ömsesidigt bedrivet och det är försäkrade anställda och försäkrande företag som "äger" överskotten. Men ytterst är det parterna som bestämmer om det ska bli indexeringar, pensionstillägg till kunderna eller premierabatter till företagen.
Det är också lite si och så med vilka företag som ska få del av överskotten. Under 2007 blåste Skandia Livs dåvarande vd Bengt-Åke Fagerman i stridstrumpeten när Alecta skulle dela ut överskott till alla företag med ITP2, oavsett hur länge de varit med om att med sina premier byggt upp överskotten.
Samma bolag drog in såväl Finansinspektionen som Konkurrensverket och ansåg att modellen för att fördela ut de stora överskott man ruvade på i Alecta skulle innebära inlåsningar till Alecta.
När Alecta beslutade om premierabatter på de förmånsbestämda ITP 2 pensionerna så var det privata försäkringsbolag och mäklare som protesterade. Detta eftersom rabatterna bara hamnade hos kunder som hade sin ITP2 i Alecta, vilket missgynnade privatmarknadens snuttefilt, 10-taggarlösningar kopplade till den frilagda ITP2 premien.
Alla upproren mot den partsstyrda modellen har resulterat i ingenting. Och få av kunderna har skäl att vara missnöjda när det gäller de pensionsnivåer som modellen levererat och de premier företagen fått betala.
Att ett bolag som Alecta, trots upphandlingar via partsägda Collectum, fortsätter att ta emot närmare 80 procent av premierna kommer på sikt göra att jätten växer sig så stor att de privata bolagen inte har en chans att konkurrera, vilket i praktiken redan hänt.
Att Svenskt Näringsliv, som värnar den fria konkurrensen i landet, ändå sitter med och styr Alecta kan i sammanhanget kännas udda. En av organisationens dolda makthavare, Hans Gidhagen som varit med och styrt partsbolagen på tjänstemannasidan fram till sin pensionering var på frågan redan 2007 och egentligen långt tidigare.
Han påpekade då att Svenskt Näringsliv inte egentligen ville äga och styra pensions- och försäkringsbolagen, som förvaltar kollektivavtalet ITP och man skulle hoppa av när de förmånsbestämda pensionerna mönstrats ut och de premiebestämda tagit över.
"Vår roll kommer att minska i bolagen, men så länge den förmånsbestämda planen är aktiv är det självklart att vi vill ha representanter i styrelserna. Det handlar dels om att fullfölja avtalen, dels om hur vi drar oss ur ägandet utan att störa arbetsmarknaden. Att orsaka konflikter vore ju värre för näringslivet i stort än att stå kvar som delägare ett tag till. Om 20 år hoppas och tror jag att vi klivit ur både Alecta och AMF Pension. Bevaka avtalen kan vi göra via Collectum och Fora", sa han till Affärsvärlden i januari 2027.
Fan trot. Det har ännu inte gått 20 år sedan profetian ska slå in. Just nu verkar det vara troligare att Forum och Collectum slås ihop och upphandlingar av försäkringsgivare blir än tuffare och där färre, snarare än fler, bolag får slåss om framtida premier.
Detta eftersom både LO-medlemmar och tjänstemän kommer att administreras gemensamt. Och då kan man ju handla upp försäkringsgivare för både Avtalspension SAF-LO och Collectum samtidigt och göra avtalen mer lika eller identiska.
Till saken hör också att tjänstepensionerna blivit allt viktigare och premierna höjts under senare år vilket gör att avtalspensionspremierna är högre än någonsin tidigare. Det betyder ännu mer pengar till Alecta och AMF som båda levererat till avgifter och avkastning, som få privata aktörer kan konkurrera mot.
Och att Skandia Liv nu gör ännu en attack mot parterna kan ha att göra med att man inte längre får vara med och dela på de nya tjänstepensionspremierna inom ITP. De var enligt Collectum för dyra eller för dåliga för att passera nålsögat. Elefanten i rummet växer och frodas.
Hans Gidhagen påpekade också att Svenskt Näringsliv vart tvungna att anpassa sig efter fackens vilja och att det hade varit en annan sak om arbetsgivarna fått regera enväldigt.
"Ingen tror väl att ITP-planen skulle sett ut så här om vi ritat den själva? Vi har en stark motpart också", sa Hans Gidhagen 2007.
Det gäller fortfarande.