Dagens Industri fortsätter sin granskning av partsbolagen och publicerar idag en intervju med Collectums vd Gunnar Ölundh.
Tesen som drivs av tidningen är att de upphandlingar som görs inte är tillräckligt transparenta och att Alecta, som styrs av parterna, behandlas annorlunda än andra offertgivare i Collectums upphandlingar. Dessutom har man identifierat personkopplingar mellan parternas anställningar och uppdrag för parterna som kan innebära risker för jäv.
Det är dock inget som Gunnar Ölundh håller med om som
"Vi ser till att processen inte lämnar något utrymme för subjektiva åsikter. Hur parterna vill styra sina bolag är en fråga för dem, men det är viktigt att påpeka att Collectums styrelse inte fattar några beslut i upphandlingen utan det gör personerna i ITP-nämnden", säger han till DI.
Han uppger även att man tycker sig vara transparenta gentemot offertgivarna med undantag för den viktning som ges för olika kriterier när bolagen väljs ut.
Han påpekar vidare att det inte är Collectum som fattar beslut om vilka bolag som kommer med, det är istället ITP-nämnden som består av sex personer, tre från arbetsgivarna och tre ifrån arbetstagarna.
Nämnden har även ett kansli som bereder ärenden som är inrymt hos Collectum där bland annat Gunnar Ölundh finns.
Han säger vidare att kriterierna för vilka bolag som ska väljas ut inte är utformade för att Alecta ska vinna, alltså att parterna ska ha riggat kriterierna för att bolaget ska få ta hand om ickeväljarna, något som Skandias vd och koncernchef Frans Lindelöv hävdade tidigare i veckan.
"ITP-nämnden gör en utvärdering av kriterierna och vikterna inför varje upphandling men de justeras inte för att gynna något särskilt försäkringsbolag", säger Ölundh till DI.
Pensionsnyheterna undrar varför Collectum och kollektivavtalsparterna inte i den pågående turbulensen ger någon oberoende i uppdrag att granska resultaten av upphandlingarna och de lämnade offerterna. Då skulle man ju från partnernas sida kunna rentvå sig från misstankar om jäv och att man behandlar Alecta annorlunda än övriga offertgivare.
Det är säkert ett jobb som till exempel internationella delar av E.Y. eller KPMG skulle kunna ta på sig och resultatet av en granskning skulle kunna göras offentlig i delar som inte rör offertgivarnas affärshemligheter. Då kanske det visar sig om det finns eld utan rök eller tvärtom.