Försäkringsbranschen har länge efterfrågat en undersökning om ekonomisk dödlighet, som visar sambandet mellan dödlighet och försäkringssparandets storlek. Men nu är den här och presenteras av Svensk Försäkring.
Den visar att de som har det högsta försäkringskapitalet lever längre än de som bara har obligatoriskt försäkringssparande. Kort sagt den som är rik och frisk lever längre än den som är fattig och sjuk, om man hårdrar.
Tidigare genomförda dödlighetsundersökningar (DUS) visar antal avlidna i förhållande till det totala antalet försäkringstagare. Men den ekonomiska dödligheten är generellt lägre än antalsdödligheten. Om det genomsnittliga försäkringssparandet räknas in, ökar den förväntade livslängden. Detta är viktigt för försäkringsbolagen att veta när de beräknar sina försäkringstekniska avsättningar.
Studien visar att frivilligt försäkrade (de med kapitalförsäkringar eller annat individuellt pensionssparande utöver tjänstepension) har den längsta livslängden. För denna grupp är förväntad återstående livslängd vid fyllda 65 år, 23,5 år för kvinnor och 21,4 år för män.
Motsvarande förväntad återstående livslängd för obligatoriskt försäkrade tjänstemän (de som bara har kollektivavtalad tjänstepension) är 22,4 år för kvinnor och 20,4 år för män. För alla obligatoriskt försäkrade, alltså både tjänstemän och arbetare, är förväntad återstående livslängd 21,4 år för kvinnor och 19 år för män.
Det visar att den ekonomiska dödligheten är 1,5 år lägre för frivilligt försäkrade jämfört med antalsdödligheten, som försäkringsbolagen har använt hittills för att bestämma sina livslängdsantaganden.
Att den ekonomiska dödligheten är lägre än antalsdödligheten förklaras främst med att de som har ett stort försäkringssparande lever längre än de som har ett lägre sparande. Så resultatet av denna studie borde betyda att försäkringsbolagen får öka sina försäkringstekniska avsättningar för gruppen av frivilligt försäkrade då de lever längre än vad antalsdödligheten visar.
Högre försäkringstekniska avsättningar leder också vanligtvis till högre försäkringspremier.
/ Ola Hellblom