De senaste åren har polisanmälningarna från Pensionsmyndigheten skjutit i höjden, och 2023 blir ett rekordår. Hittills i år har myndigheten gjort 165 polisanmälningar om bidragsbrott och bedrägeri. Men det är fortfarande väldigt få som döms.
Enligt statistik som Pensionsmyndigheten skickat till Socialdepartementet med anledning av regeringens förslag om att inrätta en bidragsspärr (se nedan), ser utvecklingen ut så här:
Antalet polisanmälningar från Pensionsmyndigheten
2020: 93
2021: 116
2022: 139
2023: 147 (till och med tredje kvartalet).
Sedan dess har ytterligare 18 polisanmälningar gjorts i år, berättar Terese Störby som är gruppchef på Pensionsmyndighetens kontrollenhet.
Kontrollenheten har hittills i år gjort 165 polisanmälningar. Merparten av dem är anmälan om misstänkt bidragsbrott men här finns även misstänkt bedrägeri, skriver hon i ett e-postsvar till Pensionsnyheterna.
De som misstänks har till exempel bosatt sig utomlands utan att anmäla detta, vilket kan ha gett dem pensionsförmåner som de inte har rätt till. Det handlar också om personer som inte anmält inkomster eller tillgångar som kan påverka ersättningsnivåerna.
PN: Varför har polisanmälningarna ökat?
- Under 2023 har det gjorts satsningar inom kontrollenheten för att effektivisera vår process gällande polisanmälan. I samverkan med polisen har vi förenklat och förändrat vår mall för hur anmälan görs vilket har bidragit till att enheten har anmält fler misstänkta brott. Vi har även utbildat fler handläggare vilket lett till ökade resurser inom enheten, säger Terese Störby.
Redan 2022 byggdes Pensionsmyndighetens kontrollverksamhet ut och kontrollarbetet centraliserades till en egen enhet. Myndigheten fick under förra året också fler tips och uppslag från andra myndigheter. Under samma period har Pensionsmyndigheten börjat utreda all fler misstänkta fall.
I slutet av 2020 uppgick antalet pågående ärenden till 655, och i slutet av förra året räknade man till 1 056 utredningar, enligt Pensionsmyndighetens årsredovisning.
Även om de senare årens arbete lett till betydligt fler utredningar och polisanmälningar är det alltjämt väldigt få som döms. Åren 2020 till 2022 dömdes fyra eller fem personer varje år, och fram till och med det tredje kvartalet i år är det bara en person som fällts i domstol.
PN: Varför är det ungefär samma låga nivå på antalet dömda, trots att antalet polisanmälningar ökat kraftigt?
Detta är väldigt svårt för oss på myndigheten att svara på. Jag upplever att denna fråga får besvaras av den myndighet som utreder polisanmälan samt åklagare, säger Terese Störby.
/ Rickard Jakbo