När den stora pensionsreformen beslutades 1994 var grundtanken att pensionssystemet skulle vara självfinansierat och staten skulle bara ta ansvar för grundskyddet.
Genom olika politiska beslut under senare år har det statliga ansvaret för pensionssystemet ökat. Det framgår tydligt av regleringsbrevet till Pensionsmyndigheten för 2024. Här uppgår de statliga kostnaderna för pensionssystemet till drygt 70 miljarder.
De kostnaderna fördelar sig enligt följande:
Garantipension: 30,23 miljarder
Efterlevandepension: 8,17 miljarder
Bostadstillägg: 13,80 miljarder
Inkomstpensionstillägg: 6,01 miljarder
Äldreförsörjningsstöd: 1,30 miljarder
Barnpension, efterlevandestöd: 1,10 miljarder
Pensionsrätt för barnår: 8,47 miljarder
Förvaltningsanslag till Pensionsmyndigheten: 720 Mkr
Detta summerar till drygt 70 miljarder kronor för 2024. Till detta finns det en anslagskredit på 3 miljarder.
För sitt förvaltningsanslag på 720 Mkr har Pensionsmyndigheten fått en rad nya uppdrag i regleringsbrevet. De flesta nya uppdrag handlar om hur myndigheten kan bidra till att minska felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Ett annat större uppdrag är hur myndighetens tillgänglighet ska öka. Omprövningar och återkrav av bostadstillägg ska minska.
Vidare ska Pensionsmyndigheten utvärdera effekterna av höjda åldersgränser i pensionssystemet och sitt egna informationssäkerhetsarbete. Dessa nya uppdrag ska redovisas vid sidan av myndighetens alla tidigare givna uppdrag.
/ Ola Hellblom