9 jan 2024 11:49

Extra: Pensionsgruppen överens om att utreda färre AP-fonder i Stockholm

Vid Pensionsgruppens senaste möte den 20 december 2023, ställde sig alla åtta partier bakom ett förslag att effektivisera AP-fondernas förvaltning genom att minska deras antal.

Det kan sägas vara en fortsättning på det uppdrag som lämnades till den tidigare enhetschefen vid Finansdepartementet Tord Gransbo i oktober 2023, som primärt skulle utreda en sammanslagning av de Göteborgsbaserade fonderna AP 2 och riskkapitalfonden AP 6.

Pensionsgruppen har nu även ställt sig bakom en utvidgning av Gransbos uppdrag vilket innebär att man vill utreda ytterligare sammanslagningar av stockholmsfonderna AP1, AP3 och AP 4.

- För oss är det är viktigt att pensionsspararnas pengar hanteras så effektivt som möjligt och därför vill vi titta på den här möjligheten, säger äldre och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) till Pensionsnyheterna.

Någon total sammanslagning av samtliga AP-fonder till en enda kommer det inte att bli. Istället handlar det om att göra två fonder av de tre stockholmsbaserade.

- Det har diskuterats om man skulle kunna göra en fond, men det är inte den vägen vi ser framför oss. Där ser vi problem med en så stor kapitalkoncentration om man slår ihop alla fonderna till en enda, även om utredningen kan komma med andra förslag, säger Anna Tenje och påpekar att det är bra att det finns flera fonder för att kunna skapa benchmark för att jämföra de olika fondernas förvaltningsresultat.


I sammanhanget kan nämnas att grannlandet Norges Pensjonsfond Utland (fd Oljefonden) är 30 gånger större än den totala volymen som ligger i buffertfondssystemet, men där får fonden bara investera i utländska tillgångar.

Till saken hör att kapitaluppbyggnaden i pensionsfonder i världen varit snabb och kraftig på senare år. Det gör att om man skulle samla alla AP-fondernas tillgångar i en enda fond så skulle man ändå inte hamna i närheten av toppen av världens största, utan skulle då hamna omkring plats 150, mätt i förvaltat kapital.

Frågan om antalet fonder har även en koppling till hur man ska säkerställa kompetensen i fonderna och frågan om det är rimligt att arbetsmarknadens parter ska ha fasta stolar i styrelserna.

Den frågan ligger i Gransbos tidigare uppdrag och är tänkt att lösa problem man har med att hitta lämpliga kandidater för att bemanna styrelserna. Tar man bort två fonder så kan det förenkla arbetet med att fylla alla styrelseplatser.

Trots att utredare Gransbo nu får ett utökat uppdrag genom tilläggsdirektivet så blir det inte mer tid för att slutföra uppdraget. Det innebär att den 31 mars 2024 är deadline.

- Vi bedömer att tilläggsuppdraget ska rymmas inom utredningstiden, säger Anna Tenje.