9 jan 2024 16:20

Pensionsnyheterna om AP-fondsslakten: Copy Cat på elva år gammal utredning

Dagens besked från Pensionsgruppen och regeringen att man nu vill utreda om det går att minska antalet fonder är inte en särskilt ny tanke. Det mesta fanns redan i den utredning som lades fram 2012 där frågan belystes.

Så tanken att lägga ned AP 6 i Göteborg och låta det kapitalet gå in i buffertfondssystemet är inte ny. Inte heller är det nytt att man vill dra ned på antalet fonder, det stod redan i sammanfattningen till utredningen 2012 där vi läser:

"Nuvarande tillgångar i Sjätte AP-fonden kommer tillsammans med tillgångarna i nuvarande Första till Fjärde AP-fonderna att utgöra kapitalet i Pensionsreservsfonden och förvaltas av den nya myndigheten, Pensionsreservsstyrelsen. Investeringsverksamheten övertas av tre fondstyrelser med identiska mandat och Sjätte AP-fondens tillgångar kommer att utgöra en del i en eller flera av dessa tre fonder."

Nu blev det (nästan) inget av med den utredningen. I alla fall ingen minskning av antalet fonder och absolut inget av de sakkunigas särskilda yttrande om att göra en enda fond.

Nu, elva år senare, ser det ut som den kan få en revival. Utredningen tillsattes av dåvarande finansmarknadsministern Peter Norman (M) och hans dåvarande statssekreterare Erik Thedéen, numera riksbankschef.

Utredningen ledde i regeringsberedningen fram till en promemoria som innehöll många av tankarna i utredningen och innehöll förslag till lagstiftning där man ville ha tre fonder, vikelt var ett måste enligt direktiven.

Den sågades dock brutalt av ledningarna i AP-fonderna och då särskilt Kerstin Hessius, dåvarande vd för AP3 och Urban Bäckström, dåvarande vd för Svenskt Näringsliv, som sa så här till TT 2012:

"Bara existensen av fonder utgör en politisk lockelse och lockelsen växer om man har en jättefond”. Även LO sällade sig till kritikerna och regeringsförslaget hamnade i dåvarande Finansmarknadsministern Per Bolunds (MP) byrålåda.

Detta med undantag av vissa lättade restriktioner i fondernas placeringsregler och frågor som rörde hållbarhet som han (kraftfullt) drev vidare.

Nu ser det alltså ut som att utredare Mats Langensjös tankar lagrats tillräckligt länge i källaren för att korkas upp. AP-fondernas ledningar är alla utbytta sedan 2012 och det har runnit en massa vatten under broarna sedan dess, vilket verkar göra saken enklare.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och finansminister Svantessons statssekreterare Johan Almenberg (M) verkar nu driva på rejält för att lösa frågor kring buffertfonderna och AP-fondernas roll i pensionssystemet. Och kanske mest sensationellt är att Pensionsgruppen, som nu innefattar alla riksdagens partier, verkar vara överens och detta på vad som i pensionsgruppssammanhang kan beskrivas som sensationellt snabbt.

Den tidigare utredaren Mats Langensjö har via det delägda bolaget Arkwright fått uppdraget att ta över McKinseys årliga rapportering av fondernas prestationer till regeringen.

I uppdraget från maj 2023 finns dock tecken på att Arkwright kommer att kunna få "tilläggsuppdrag" vid sidan av hälsokontrollen av de enskilda AP-fonderna. Det kan tyda på att man från regeringens sida kan vilja gå hårdare och snabbare fram när det gäller strukturen för Pensionssystemet och AP-fonderna.

Det finns dock två heliga kor som är svårslaktade. Det handlar då om att det, enligt politiken, måste finnas AP-fonder i Göteborg, och att det är otänkbart att låta alla buffertfonderna bli en enda. Åtminstone än så länge.

Men efter de misslyckade affärerna i Alecta kan det vara svårt att hävda att avtalsparterna alltid har rätt recept för hur man förvaltar kapital långsiktigt, varför det kan bli mildare kritik från det hållet. Nu ska ju även utredas vilka som har rätt kompetens för att ingå i styrningen av buffertfonderna. Det ingår ju i uppdraget för Tord Gransbos utredning som idag alltså fått tilläggsuppdraget att slakta en AP-fond i Stockholm.

En sak till som kan påverka framtiden för AP-fondsstrukturen är att dåvarande socialförsäkringsministern Ulf Kristersson (M) ville skrota två AP-fonder när det begav sig. Då fick han inte sin vilja igenom. Nu har han flyttat högst upp i regeringen som statsminister och har därmed betydligt mer att säga till om.

Då handlar det bara att få med sig Sverigedemokraterna på noterna. Möjligen kan deras förslag av en dubblad avgift till premiepensionssystemet, från 2,5 procent av inkomsten till 5 procent få dem att bidra till sämja i Pensionsgruppen, även om den totala avgiften inte höjs, enligt SD-förslaget. Frågan är bara hur (S), (V) och (MP) ställer sig till den idén.

Socialdemokraterna har aldrig riktigt gillat Premiepensionssystemet som kom till genom en kompromiss, i samband med pensionssystemets tillblivelse.