Riksrevisionen har granskat Allmänna arvsfonden och uppmanar regeringen att avveckla fonden och ersätta den med ett mer robust system. Granskningens slutsats är att arvsfonden får in mer pengar än den hinner dela ut och att kontrollen av de som får projektpengar är för dålig.
Under 2022 fick arvsfonden in 1 160 Mkr och delade ut 780 Mkr. Så har det sett ut i många år och fondens kapital har vuxit till över 12 miljarder kronor. De flesta som söker projektstöd från arvsfonden får det beviljat.
Kombinationen av stora bidrag och låg konkurrens medför risk att ansökningar designas för att få bidraget snarare än utifrån genuina idéer och behov, säger Frida Widmalm på RRV.
Granskningen visar också att risken är stor att fondens pengar hamnar i händerna på kriminella aktörer, vilket har skett.
Regeringen bör därför ta fram ett nytt system som är mer robust mot missbruk och oegentligheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Allmänna arvsfonden får in pengar från avlidna som saknar anhöriga och testamente. Dessa medel ska sedan delas ut till unga, äldre och funktionsnedsatta som söker stöd till olika projekt.
Fonden tillkom med anledning av en lagändring 1928 då kusiner kom att undantas från arvsrätt, varför dåvarande lagstiftare räknade med att det skulle bli mer "herrelösa pengar" från avlidna och bestämde att dessa skulle gå till nystartade Allmänna Arvsfonden.
/ Ola Hellblom