På torsdag den 14 mars på eftermiddagen är det dags för nästa möte i Pensionsgruppen. Nu under ledning av den nytillträdde sekreteraren Stefan Oscarson, som återtagit den roll han haft sedan Pensionsgruppen skapades, med undantag av ett par års jobb på Pensionsmyndigheten.
På dagordningen kommer diskussionerna om utredningen om en förutsättningslös utvärdering av pensionsavgifterna att stå. Där finns än så länge direktiv till en SOU som ska överblicka frågan, men inte lämna några förslag till ny lagstiftning. Det handlar mer om en förutsättningslös utvärdering om effekter av höjda eller oförändrade avgifter. Möjligen kan en ordförande till den utredningen presenteras på torsdag, men "ingenting är klart än", är beskedet från regeringskansliet.
Avgiftsutredningens fråga blir kort sagt följande: Ska avgiftsnivån ligga på 17,21 procent av lönen eller 18,5 procent?
Här är partierna i Pensionsgruppen i dagsläget inte överens. De gamla allianspartierna med moderaterna och liberalerna i spetsen är tveksamma eller motsträviga. Inte heller (C) och (KD) har gjort vågen för en höjning.
De nya medlemmarna i Pensionsgruppen (V) och (SD) vill ha en höjning och kan få med sig (S), men nu blir det upp till utredningen att göra en översyn och kommer att ha ganska fria händer att belysa frågan ur olika perspektiv.
Ett sådant kan till exempel vara att svara på den filosofiska frågan hur stor roll som staten ska ha när det gäller pensionerna och hur mycket ska överlämnas till avtalsparterna och tjänstepensionerna?
De sistnämnda har ju genom höjningar av avsättningarna till tjänstepensionerna tagit på sig ett ansvar för att säkerställa att de totala pensionerna inte blir för låga, när inkomstpensionerna blivit lägre än många trott.
Det beror i sin tur på att medellivslängden ökat mer än man antagit och detta har inte kompenserats av att medborgarna valt att stanna kvar längre i arbetskraften. Men nu får man låta ett år gå innan utredningen ska komma med sitt betänkande i mars 2025, innan man kan sätta ned fötterna.
Utredningen kan även titta på pensionärernas ekonomiska situation idag och då kanske ta del av de beräkningar som Alecta gjort och som ger vid handen att pensionärer i allmänhet inte har låga inkomster, om man betraktar deras deklarerade inkomster från 2021. Det kanske saknas anledning att höja avgifterna.
Alecta har även konstaterat att den ekonomiska situationen i många fall är sämre för unga vuxna eller ensamstående med barn. Kort sagt det är inte majoriteten av pensionärerna som har det knackigt, även om de finns.
Men även den så kallade Gasen ligger på bordet, men där blir det inte någon stor statlig utredning. Det finns för övrigt redan en från 2005 att utgå ifrån.
Då handlar det mer om en utredning som ska göras av en arbetsgrupp inom regeringskansliet och som då kan mynna ut i en departementspromemoria.
I övrigt har gruppen att se till att man uppfyller alla delar av Pensionsöverenskommelsen från 2017, som alla de nu åtta partierna i gruppen ställt sig bakom.
Men frågan om Gasen är något som intresserar hela gruppen eftersom den handlar om överskott i inkomstpensionssystemet som kan delas ut.
Frågan är bara vilka som ska få del av överskotten och vilka som blir utan. Någonstans bör ju ett streck dras för vilka som kan sägas ha skapat de utdelningsbara överskotten och vilka som inte gjort det.