15 mar 2024 15:22

Svenskt Näringsliv: Höjd Pensionsavgift sätter systemet ur spel

Påpassligt nog har lobbyisterna på Svenskt Näringsliv nu luftat sina farhågor kring effekterna av en avgiftshöjning. På organisationens hemsida publicerade man igår en artikel, där man varnar för vad som kan hända om Pensionsgruppen fastnar för att höja avgiften från 17,21 procent av inkomsterna till 18,5 procent.

Organisationens experter Jessica Permatz och Ingvar Backle, oroar sig för att en höjd avgift kommer att kunna påverka sysselsättning och tillväxt. Detta eftersom det är arbetsgivarna som kommer att få betala notan för höjningen.

Arbetsgivaravgiften är idag 10,21 procent för pension för de anställda. Till det kommer avgifterna för de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

"Eftersom en sådan höjning skulle slå direkt mot arbetskraftskostnaderna är det en dålig idé. Ju dyrare det är att ha folk anställda, desto lägre blir sysselsättningsgraden. Det är något vi vet säkert", säger Ingvar Backle i den internproducerade artikeln från Svenskt Näringsliv.

Man tröstar sig något över att utredningen och pensionsöverenskommelsen från 2017 inte säger något om att avgifterna ska höjas, bara att utreda om den ligger på "rätt nivå". Det är först om man kommer fram till att den ligger på "fel nivå", som man ska fundera över hur det ska åtgärdas.

Jessica Permatz, pensionsexpert även hon, påpekar i artikeln att man också bör se över floran av bidrag som finns för pensionärer innan man bestämmer sig för att ge sig på pensionsavgifterna. Det handlar då om att se över grundskyddet, vilket också står i den "gamla" pensionsgruppens överenskommelse från 2017. Men den ligger inte i den nya avgiftsutredningens direktiv.

"Direktiven till utredningen berör inte grundskyddet alls – det är beklagligt. Det går varken att bygga analyser av respektavståndet eller avgiftsnivån i det inkomstgrundade systemet utan att också se över hela grundskyddet där det har skett stora förändringar. Det ser inte alls ut som det gjorde 2017", säger Jessica Permatz i artikeln.

År 2017 fick 34 procent, en av tre, pensionärer någon form av skattefinansierat pensionsbidrag. Från och med årsskiftet är det nästan tre av fyra, 73 procent, som får det, skriver Svenskt Näringsliv, som verkar vara ovilliga att lägga mer pengar på pensionerna, åtminstone i dagsläget.

Men nu läggs locket på för avgiftshöjningar, i väntan på att utredningen lämnar sitt betänkande om ett år. Men räkna med att lobbyister och politiker kommer att berätta hur de vill rätta till pensionssystemet utifrån de egna intressena under tiden som utredningen jobbar.

Pensionsnyheterna gissar att regeringens ambition är att försöka städa bort så mycket som möjligt av pensionsfrågorna från bordet innan nästa valrörelse drar igång. Det gäller nog både överskottshanteringen, gasen, och avgiftshöjningarna. Då kan man förhoppningsvis slippa populistisk överbudspolitik av den typ vi haft tidigare när garantitillägget och inkomstpensionstillägget lanserades.