18 mar 2024 16:01

SD undrar hur Anna Tenje ska få svenskarna att begripa pensionssystemet

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) har fått en skriftlig fråga i riksdagen från Sverigedemokraten Daniel Persson (SD). Han undrar hur hon tänker öka kunskapen om pensionssystemet i befolkningen och skriver till Tenje:

"När man drev igenom det nuvarande svenska pensionssystemet var en grundläggande tanke att människor själva skulle ta eget ansvar för sina pensioner. Det förväntades således att medvetna val skulle göras under åren med förvärvsarbete, för att uppnå en så god pension som möjligt. Enligt ISF:s rapport 2023:12 "Att ta ansvar för sin pension", saknar många svenskar grundläggande kunskaper om hur pensionssystemet fungerar, vilket är en förutsättning för att människor ska kunna göra medvetna val inom pensionssystemet.
En annan problematik som lyfts är att det krävs ekonomiska kunskaper och förmåga att fatta rationella långsiktiga beslut. Studier visar dessvärre att det finns begränsade kunskaper hos många pensionssparare."

Han påpekar vidare att 67 procent av pensionsspararna gjorde "aktiva val" när premiepensionsvalet inleddes men att det idag bara 47 procent av alla sparare som gjort aktiva val. Han undrar om Tenje har någon plan för att "öka kunskapen om pensionssystemet hos den svenska befolkningen".

Pensionsnyheterna konstaterar att det faktum att andelen sparare som gjort aktiva val sjunkit i stor utsträckning kan härledas till de informations- och reklamkampanjer som gjordes kring millennieskiftet. (Vem minns inte filmen med skivbolagsdirektör Bert Karlssons samling av kopparpannor och frysta kantareller?)

Även Pensionsmyndigheten påpekar i en rapport från 2022 att allt färre gör aktiva fondval. De första valen vid millenieskiftet gjordes efter en period av stark uppgång på världens börser men som därefter kom att följas av en negativ utveckling.

Med tiden har andelen pensionssparare som gör aktiva fondval alltså minskat betydligt. I stor utsträckning beror det på att förstagångsväljarna som var aktiva och bestod av många årgångar av sparare under år 2000 gjorde sitt val och sen lät saken bero.

De nya unga generationer som kommit till har i stor utsträckning valt sofflocket och Pensionsmyndigheten som analyserat saken konstaterar följande:

”Spridningen av värdeutvecklingen är betydande över hela skalan och att den största delen av dem som har eget fondval antingen aldrig bytt fonder eller har gjort det vid ett fåtal tillfällen. Många har vid någon tidpunkt gjort ett initialt val av fonder, och sedan hållit kvar vid detta val allt sedan dess.

(Av statistiken) ”framgår att de som är kvar i förvalet har haft högst värdeutveckling och inget positivt samband mellan antal fondbyten och värdeutveckling finns, men för att utreda eventuella samband krävs djupare analys."

Anna Tenje ska svara Daniel Persson i riksdagen senast den 30 mars och kan hämta inspiration till svaret från de här nämnda rapporterna.