18 mar 2024 16:07

Finland ser över pensionssystemet – låg nativitet utmaning mot den finansiella hållbarheten

Trots höjda pensionsåldrar och ett beslut om att införa en livslängdskoefficient, är Finlands pensionssystem inte finansiellt hållbart på lång sikt.

Sedan en tid pågår därför en livlig debatt om vad som behöver göras för att landets offentliga finanser inte ska lida för mycket av pensionsåtagandena.

Bakgrunden är landets sjunkande nativitet, en svagare försörjningskvot och en relativt låg ekonomisk tillväxt, skriver finska Pensionsskyddscentralens svenskspråkiga tidskrift Arbetspension i sitt senaste nummer.

Problembeskrivningen slogs fast redan i 2023 års regeringsprogram som statsminister Petteri Orpo la fram. Här framgick att den borgerliga regeringen vill stabilisera nivån på pensionsförsäkringsavgifterna. Syftet är att "på lång sikt avsevärt stärka de offentliga finanserna som helhet" och detta med hjälp av "ett regelbaserat konsolideringssystem".

Finska Pensionsskyddscentralens Pia Hansson Teirikari säger att just denna del om hur man löst den finansiella hållbarheten påminner om lösningen i Sverige.

- Idén med en eventuell automatisk stabiliseringsmekanism är att systemet ska balansera sig självt om den framtida utvecklingen blir annorlunda än man antagit. En liknande sak som balansindex i Sverige, åtminstone i någon mån, förklarar Pia Hansson Teirikari för Pensionsnyheterna.

Förslaget är på sina håll kontroversiellt. Bland annat vädrade ordföranden för den finska pensionärsorganisationen Eläkeliitto sitt missnöje på en konferens nyligen. Raimo Ikonen, som han heter, sa att pensionärerna är negativa till en automatisk stabilisator.

"Vi har redan brutet index och livslängdskoefficient, det räcker med dem", sa han till Arbetspension.

Han syftade dels på att pensionerna bara till viss del räknas upp i enlighet med prisindex, och att regeringen nyligen beslutat om att en ökande livslängd automatiskt ska påverka pensionerna.

Arbetspensionssystemet i Finland består av flera delar med olika system för anställda inom privat sektor, inom offentlig sektor, egenföretagare och lantbruksföretagare. Medan finansieringen av de offentliganställdas pensioner är relativt stabil, finns det ett visst behov att höja pensionsavgifterna för den privata sektorn.

Den oroväckande utvecklingen med allt färre födda barn och en låg nativitet sätter dock press på alla delar. I landet föddes i fjol i genomsnitt endast 1,32 barn per kvinna. (Sverige hade i januari 2025 en motsvarande siffra på 1,5 barn per kvinna).

- Om befolkningen inte ökar tillräckligt kommer det om ett par decennier att finnas klart mindre arbetskraft i Finland än i dag, och det leder till finansiella utmaningar för systemet i ett långt tidsperspektiv, förklarar Pia Hansson Teirikari, som är översättningschef och redaktionssekreterare för tidskriften Arbetspension.

Nyligen tillsatte den finska regeringen två arbetsgrupper med representanter från fack och arbetsgivare, pensionsmyndighet PSC och Regeringskansliet.

Förslag på åtgärder ska tas fram och hamna på den finska regeringens bord senast i januari 2025. Regeringen vill att ändringarna på lång sikt stärker de offentliga finanserna med cirka 0,4 procentenheter i proportion till bruttonationalprodukten, vilket motsvarar cirka en miljard euro.

/ Rickard Jakbo