NYHETSARKIVET
19 mar 2024 16:38
KPA och Folksam vill finansiera klimatanpassning men lagar står i vägen
Pensionskapital skulle vara utmärkt för att bistå med finansiering till klimatanpassningen i landet. De åtgärder som krävs för att rusta Sverige för att till exempel renovera VA-näten och skydda mot klimatrelaterade skador i form av översvämningar borde pensionskapital kunna bidra med. Det arbetet behöver accelereras och samtidigt utföras under mycket lång tid, skriver KPA:s vd Camilla Larsson i en debattartikel i tidningen Aktuell Hållbarhet tillsammans med Ylva Wessén, vd och koncernchef för Folksam.
De båda påpekar att det investeringsvolymerna är mycket stora och nämner att det handlar om 600 miljarder kr eller 10 procent av BNP fram till 2040.
Men även om det finns kapital som kan bidra hos de båda bolagen tillåter inte nuvarande lagstiftning att kommunerna tar ut högre taxor än vad som krävs för att finansiera löpande underhåll.
Det gör att den finansieringsform som återstår för kommunerna blir att kommunerna skuldsätter sig ytterligare vilket inte alltid är önskvärt, skriver de båda.
De menar att de här långsiktiga investeringarna är att föredra eftersom reaktiva åtgärder när olyckorna redan inträffat blir dyrare att hantera. Bättre och billigare vore om man istället kunde bidra med proaktiva åtgärder.
Vatteninfrastruktur och klimatanpassning mer generellt är ett tydligt exempel på en lokal angelägenhet med ett nationellt intresse. Det finns dessutom ett kommersiellt perspektiv. Vi som försäkringsbolag har ett uppenbart intresse av att nödvändiga investeringar för klimatanpassning som vatteninfrastruktur faktiskt genomförs för att minska risken för att våra kunder drabbas av klimatrelaterade skador, skriver författarna från KPA och Folksam.
"Politiskt har det inte funnits en majoritet i riksdagen för att släppa in privat kapital i VA-infrastrukturen, vilket en rad pensionsförvaltare uppmanade till redan 2017. Pensionskapitalet är synnerligen väl lämpat då det har ett långsiktigt perspektiv på 3040 år och dessutom ägs av de som direkt påverkas av de bristande investeringarna. Precis som en enskild husägare investerar i en backventil för att minska översvämningsrisken i källaren, kan en liten del av dennes pension användas för att minska risken ytterligare, samtidigt som hen får en avkastning på investeringen", avslutar författarna sin debattartikel.
De båda påpekar att det investeringsvolymerna är mycket stora och nämner att det handlar om 600 miljarder kr eller 10 procent av BNP fram till 2040.
Men även om det finns kapital som kan bidra hos de båda bolagen tillåter inte nuvarande lagstiftning att kommunerna tar ut högre taxor än vad som krävs för att finansiera löpande underhåll.
Det gör att den finansieringsform som återstår för kommunerna blir att kommunerna skuldsätter sig ytterligare vilket inte alltid är önskvärt, skriver de båda.
De menar att de här långsiktiga investeringarna är att föredra eftersom reaktiva åtgärder när olyckorna redan inträffat blir dyrare att hantera. Bättre och billigare vore om man istället kunde bidra med proaktiva åtgärder.
Vatteninfrastruktur och klimatanpassning mer generellt är ett tydligt exempel på en lokal angelägenhet med ett nationellt intresse. Det finns dessutom ett kommersiellt perspektiv. Vi som försäkringsbolag har ett uppenbart intresse av att nödvändiga investeringar för klimatanpassning som vatteninfrastruktur faktiskt genomförs för att minska risken för att våra kunder drabbas av klimatrelaterade skador, skriver författarna från KPA och Folksam.
"Politiskt har det inte funnits en majoritet i riksdagen för att släppa in privat kapital i VA-infrastrukturen, vilket en rad pensionsförvaltare uppmanade till redan 2017. Pensionskapitalet är synnerligen väl lämpat då det har ett långsiktigt perspektiv på 3040 år och dessutom ägs av de som direkt påverkas av de bristande investeringarna. Precis som en enskild husägare investerar i en backventil för att minska översvämningsrisken i källaren, kan en liten del av dennes pension användas för att minska risken ytterligare, samtidigt som hen får en avkastning på investeringen", avslutar författarna sin debattartikel.
Pensionsnyheterna i Sverige AB
Rapsgatan 1
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907
118 61 Stockholm
info@pensionsnyheterna.se
www.pensionsnyheterna.se
Orgnr: 559339-5907